| |
|
Då var sista dagen på det gamla året kommen. Det har varit ett långt och tufft år för mig personligen.
Därför blir det inga löften för nya året. Bara förhoppningar och önskningar om ett bättre och friskare år
för alla att nära och kära. Självklart några önskningar om att få göra fler resor och umgås ännu mer med
vänner och familj.
Igår gick jag min sista långpromenad för detta året. All snön som hade regnat bort, hade ersatts av en
ny och tunn hinna av snö och is. Vackert. Jag önskar er ALLA ett "Underbart och framgångsrikt 2010",
med en sista bild för i år.
Foto: Daniela
|
|
Av en nära vän fick jag en riktigt go julklapp. Jag fick en bok som heter "1000 places to see before you
die". Ja, man ligger allt lite i lä. När man läser boken, får man så mycket uppslag på ställen man inte ens
tänkt på. Underbart!
På Julaftonskväll satt resten av familjen och tittade på "Sagan om Ringen". Själv satt jag och läste boken,
och självklart blev jag emellanåt så inspirerad att jag blev tvungen att läsa högt. Vilket resulterade i en
massa hysch, och "kan du ta det i reklampausen".
Här kommer ett underbart citat från boken, en bekräftelse om resande som jag och sambon länge sagt
om vårt resande:
"Varje resa kan bli en besvikelse. Förväntningarna är stora och det mesta kan gå fel. Här kommer några
tips till både oerfarna och bevandrade resnärer: istället för att packa en väska full med pengar bör du ta
med dig massor av tålamod och nyfikenhet. Acceptera, jag hoppas på att du kommer att hamna på
sidospår och gå vilse. Det finns egentligen ingen dålig resa, bara lyckade reseberättelser som du kan
rekapitulera efteråt. Res alltid med ett leende på läpparna och kom ihåg att det är du som är främlingen
med de underliga vanorna, på besök i någon annans land. "
Sjävlklart har boken en tillhörande sida på vårt world wibe web. Klicka på bilden eller gå in på
"1000 Places to See Before You Die".
Bild: Internet
|
|
...minst ett pepparkaksbak. Förra året bakade jag, tro det eller ej, med kära sambon. I år, fick jag baka
som man ska, med ett litet barn. Jag lånade barnet av systern, och köket av mamman. Som tack fick
jag ett lyckligt och nöjt barn, som delade ut pepparkakor till höger och vänster, som "vi fakttiskt bakat
tillsammans".
Foto: Daniela
|
|
|
Hurva är i dag bland annat känt för sitt gästgiveri, Hurva gästis. Under 1980-talet och 1990-talet var
Hurva känt som "handelsby". Man åkte dit för att handla på bland annat Tottes, Klädstationen, Lysia
och Skolådan. Hurva var från början en liten bondby kring kyrkan där byns tiotal gårdar låg centrerade
kring kyrkan, en så kallad rundby. Den anrika gästgivaregården brann ner 1837 och förflyttas upp till
Granbacken där den låg kvar till 1865 då nuvarande gästis byggdes.
Jag måste erkänna, jag var lite orolig att de skulle ha ändrat sina traditioner. Vilket skulle innebära att
jag lurat med mig hela arbetsgängen till ett ställe som inte alls var vad jag lovat. Det efter att de fått
åka bil i tio mil först. Hurva Gästgivaregård, gjorde mig inte besviken, och inte resten av gänget heller.
De hade faktiskt hållt kvar vid alla sina traditioner, trots att det gått cirka tio år sedan jag var där senast.
Utanför hälsades vi välkomna med varm glögg och en varm brasa. På Julbordet saknades inget som hör
Julen till, inte ens vilt. I ett hörn spelade en herre dragspelsmusik. Under kvällen blev vi underhållna av
ett Lussetåg som höjde stämningen. Efter det stora Julbordet blev vi överraskade av (ja, inte jag då)
tomtefar, tomtemor (som spelades av samma personer som för tio år sedan) och alla nissarna som spred
julkänsla och julglädje, genom att sjunga julvisor, och dela ut klappar till barn och vuxna. Kottarna som
alla fick (som jag bara älskar som ett litet barn), måste så klart få eget inlägg.
Att få ihop ett kollage som är rättvist mot kvällen var inte lätt, men jag har försökt. Hurva Gästis får mina
varmaste rekommendationer...
Foto: Daniela
|
|
Nu är det bara fyra timmar kvar på Musikhjälpens kamp mot malaria. I skrivande stund har de fått ihop
4 812 257 kr. Både jag och sambon har gjort en liten insats. Tänk på att femtion kronor räcker till hela
tio sprutor.
Så skynda att göra en insats och en enkel god gärning NU. Önska en låt och skänk här. Eller skicka ett
sms till 72 999. Skriv summan du vill skänka, (50, 100 eller 200 kr), artist och låt du vill höra, utan
punkter och mellanslag.
Bild: Musikhjälpen
|
|
Så här i Jultider är det många som blir stressade. Vilket kanske inte är så svårt att förstå. Julen är ju en
högtid som omfattar väldigt många moment. Allt från att skicka julkort, handla julklappar, slå in julklappar,
rulla köttbullar, julpynta, baka lussebullar, baka pepparkakor, lägga in sill och handla mat. Ja, det är
mycket som ska ordnas. Det är nog en konst att lyckas njuta av högtiden och ledigheten. Det konstiga
är att vi är så stressade att vi inte kan njuta av att vi faktiskt är lite lediga. Kanske är det därför fler och
fler väljer att fira sin Jul genom att åka på semester.
För några veckor sedan flyttade Ikea Malmö in i nya lokaler. En vecka efter premiären åkte vi dit för att
kolla in nyheten så här inför Jultider. Vi hade nog tur med valet av dag och tid, för vi klarade oss ifrån
både folkrusningar och köer. Det är så länge sedan jag var på Ikea att jag nästan glömt hur stort det är.
Ska man ta sig igenom hela stället i lugn och ro, kan man nog lätt bli lite trött. Vilket vi märkte när vi kom
till restaurangen. Det var alltså inte vi som var trötta, men den här lilla damen tog sig minsann en liten
tupplur. Hon vet hur man tar en paus i Julstressen.
Foto: Daniela (mobilbild)
|
|
Idag snöar det här i Kristianstad. Den utlovade snön kom, men lite senare. Frågan är nu, hur länge
stannar den? Än så länge är inte marken vit eller frusen. Men visst blir det lite mer Jul med snö i
luften?
Bilden är från vår förra skånska vinter.
Foto: Daniela
|
|
I helgen som gick, åts första julbordet för i år. För min del hade det räckt med ett, men nu blir
det ju några till. Nästan hela sambons familj samlades hos oss och åt gott och drack gott. Jag hoppas
att alla hittade något på julbordet som smakade.
Kändes faktiskt som att julstämningen hade hittat hem. Tända ljus överallt, glögg i glasen julmusik i
bakgrunden och julklapp till barnet. Det enda som faktiskt kanske saknades lite, var snö. Snön som
utlovades i veckan inför helgen har uteblivit. Kanske den kommer kanske i februari, som den gjorde
förra året? Inte för att jag gillar kyla, men snö är trots allt vackert...
Foto: Daniela
|
|
Helgen som kommer är det ju Lucia. Men vi tjuvstartade redan förra helgen. Lite Lussefirande på
Stora Torg med Kristianstads nya Lucia. Efter det blev det lite Lussefika på hembygdsgården i
Degeberga. En riktigt mysig dag. Denna helgen blir det både lite julmat med familj och adventsfika
med vänner. Tiden räcker inte riktigt till...
Foto: Daniela
|
|
När jag fyllde år, fick jag av kära sambon ett nytt objektiv till systemkameran. Vädret sedan jag fick den,
har varit så dåligt att jag inte känt mig inspirerad att testa objektivet. Men så häromdagen var det
underbart väder. Jag tänkte att jag passar på att testa objektivet, samtidigt som jag promenerar till kontoret.
Inspirationen blev, tåg, tågvagnar och mer gamla tåg. När jag började titta på bilderna, så kände jag att
det kunde vara kul att testa lite mallar på dem. Så här blev resultatet efter lite lek i Photoshop...
 
Foto: Daniela
|
|
För första gången på många år blev det lussebak. Fram åkte mammas godaste recept, idag med saffran
[när vi växte upp gillade varken jag, bror eller syster saffran, idag älskar jag det]. För några veckor sedan
bjöd svägerskan på årets första lussebullar, så gott, och en än gång kom jag ihåg hur mycket jag älskar
dem. Lussebullar är en av mina stora, stora svagheter.Tur att jag är för lat för att baka dem året runt...
Foto: Daniela
|
|
De sista åren har vi alltid åkt iväg på en långsemester runt nyår. Detta året blir det inte så. Eftersom
planeringen inför resorna tog så stort fokus, blev julpyntningen oftast något nödvändigt ont, som mest
var stressigt och jobbigt. Att pynta strax innan man åkte, för att sedan direkt behöva plocka ner det
när man kom hem, kändes ofta meningslöst. Detta året är första året på länge som jag faktiskt har
kunnat glädja mig åt julpyntningen, njuta av den, och låta den ta några dagar.
Foto: Daniela
|
|
|  |
