Har du inte tid att träna de timmar i veckan som experterna rekommenderar? Nu visar det sig att man
kan få nästan samma hälsofördelar genom att träna extremt hårt i bara 1-1,5 minuter ett par gånger i 
veckan.

Långvarig och regelbunden träning ger bäst effekt – men om man är inne i en stressig period kan det
räcka med en minuts stenhård träning ett par gånger i veckan för att få hälsofördelar. Det visar en ny
studie från Heriot-Watt University Edinburgh i Skottland.

I en studie cyklade en grupp testpersoner ett par intensiva spurter på en motionscykel två till tre
gånger i veckan. Detta förbättrade deras insulinresistens med 23 procent på bara 14 dagar. Kroppen
blev så mycket bättre på att förbränna socker att det sänkte risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-
diabetes.

Enligt forskarna är långvarig träning fortfarande det nyttigaste, men i stressiga perioder är den snabba
träningen ett effektivt alternativ. Man kan fritt välja den form av kretsloppsträning som man tycker bäst
om. Det viktigaste är att träna hårt i 2-3 x 30 sekunder.

Källa: BioMed Central

Frågan är;
- Svettas man mer ju bättre kondition man har och ju mer vältränad man är?
Svar;
- Nej!

Svett är inget mått på hur bra konditionen man har, eller vilken form man är i. Man kan därför inte
jämföra hur mycket man själv svettas mot hur mycket ens vänner svettas, och på det sättet avgöra vem
som har bäst kondition. Hur mycket man svettas är helt indivuellt, men ju bättre kondition man får,
desto mer kommer ens egen svettmängd öka. Svett bildas helt passivt. Att svettas förbrukar alltså inga
kalorier. Svett är helt enkelt ett sätt för kroppen att reglera den inre temperaturen.

Däremot kan man svettas mer vid inomhusträning än vid utomhusträning. Utomhus byts luften närmast
huden ut mot ny och sval luft. Den svala luften värms upp innan  den direkt ersätts av ny. Det här
hjälper kroppen att bli av med överskottsvärmen som bildas när man är aktiv. Vid till exempel ett spinning
pass, sitter man stilla på samma ställe  och luften runt huden värms upp successivt och stannar kvar.
Eftersom luften till slut bildar ett varmt täcke runt huden måste kroppen bli av med värmen på annat
sätt. Det sker genom att svettningen ökar.





Bild: Daniela

 

Tillhör du dem som aldrig säger nej? Den gruppen av människor som alltid är med på allt, som fixar allt
som behöver fixas? Och du VET att ingen klarar sig utan dig...

Ofta när man försöker gå ner i vikt, eller upp, är problemet att man inte riktigt har kolla på matintaget.
Själv kanske man tycker att man äter bra, men man förstår inte varför inget händer. Då säger många
kostrådgivare att man ska föra matdagbok, vilket är superbra. Det tråkiga är kanske att man måste räkna
för hand hur mycet kalorier allt är.

Idag kommer supertipset från en kär familjemedlem. På nätet finns en sida som är grattis, där man kan
för in allt man äter och få jättebra koll. Man kan desstuom disskutera och bli vän med andra medlemmar.
Sidan heter Matdagboken.

På sidan kan du kombinera din personliga matdagbok med personlig motionsdagbok, gemenskap,
individuella beräkningar, forum , viktkurvor, diagram, menyer, recept och mycket mer.


Tack för kanontipset K & J!!





Bild: Matdagboken

Idag tänker jag ta upp ett ämne som är väldigt personligt och viktigt för mig. Det känns konstigt och
ovanligt för mig att bli så här personlig på någon av mina bloggar, men jag kände att det var dags.
Därför hoppas jag att alla som känner mig, tar några minuter och läser detta inlägg. Jag vet att det är
långt, men det kommer kanske ge er en annan  förståelse för sjukdomen Kroniskt Trötthetssyndrom,
för det är det jag lever med varje dag.

Kroniskt trötthetssyndrom (CFS) eller myalgisk encefalomyelit (ME) är en  komplex sjukdom som ger
symptom från flera kroppsfunktioner. Den etablerades inom medicin med dess nuvarande kriterier först
1994. ME är en svår kronisk funktionsnedsättande neuroimmun sjukdom som drabbar både män, kvinnor
och barn. Omkring 35000 till 45000 personer i Sverige beräknas vara drabbade av sjukdomen.
Insjuknandet är ofta plötsligt, ofta i samband med infektion, men progressivt insjuknande förekommer
också. Färre än 6% tillfrisknar. Sjukdomen tillhör gruppen neurologiska sjukdomar. Trots att ME är en
vanlig sjukdom är medvetenheten inom vården begränsad. Likaså sker inte mycket forskning kring ett
botemedel. 2009 fann forskare att 2 av 3 patienter med kroniskt trötthetssyndrom bär på ett retrovirus,
XMRV, i en viss typ av vita blodkroppar. Motsvarande fyngd gjordes bara hos 8 av 218 bland de friska
personerna i kontrollgruppen. Huruvida viruset är en orsak till syndromet eller om kopplingen är en annan
är dock inte klargjort.

Personer med KTS eller ME lider av kognitiva svårigheter, mental dimma, värk, sömnstörningar och
känslighet för temperatur förändringar. Andra dominerande symptom är frekvent urinering, utmattning,
trötthet,  sjukdomskänsla, huvudvärk, värk i muskler och leder, minnes- och  koncentrationssvårigheter,
frusenhet, oförmåga att bearbeta information, feberkänsla, sömnproblem, influensaliknande symtom,
dimsyn, överkänslighet mot ljud, överkänslighet mot ljus och öronsusningar. Ljud kan upplevas som rena
tortyren. Det mest utmärkande är att symtomkomplexet (speciellt malaise, utmattning, värk och mental
dimmma) ökar efter  mental eller fysisk aktivitet och det tar flera dagar att återhämta sig, ibland 1-3
dagar eller längre. De värst drabbade patienterna är sängbundna och klarar inte ens stå upp. 

Det är viktigt att försöka låta bli faktorer som kan försämra hälsotillståndet. Symtomet med malaise/
utmattning/trötthet som varar mer än 24 timmar efter mental eller fysisk ansträngning, kan hanteras
genom att titta tillbaka 1-3 dagar och försöka identifiera vad som orsakat försämringen. Sedan anpassas
aktiviteterna så försämringar på grund av överdriven aktivering undvikes (vilket kan göra livet oerhört
tråkigt). Symptomen blir tydligare och förvärras även av måttliga ansträngningar eller arbetsuppgifter
och är svåra att förutse, och går inte att vila bort. Man vet inte hur man mår om några timmar eller nästa
dag. Sömnstörningen har två olika former. Antingen är sömnen är ytlig och orolig, man är lättväkt och
vaknar inte utvilad.  Eller, så är sömnen djup och mycket längre än normalt, ofta upp mot 12-14 timmar,
men man vaknar ändå inte utsövd. Har man otur har man båda typerna av sömnstörning.

Råd till omgivningen; Det är viktigt för närstående att inte försöka pressa den sjuke till aktiviteter som de
inte klarar av. Även en måttlig ansträngning kan ge följder över ett antal dagar. Förmågan att klara av
olika saker kan variera starkt från dag till dag eller timme till timme. Stress och press försämrar tillståndet.

Liten Sammanfattning:
* Man känner sig inte utsövd när  man vaknar .
* Typiskt för sjukdomen är att man försämrars efter aktivitet.
* Tröttheten går inte att vila bort. 
* Motion kan förvärra symptomen.
* KTS eller ME kan vara ett svårt handikapp, inte minst eftersom detta handikapp är abstrakt för andra  
   och inte syns ”utanpå”.
* Har inget med utbrändhet, utmattning eller depression att görs, men sjukdomen i sig kan leda till 
   depression.

Har du fler frågor om Kroniskt Tröttehetssyndrom eller ME kan du gå in på ME-Föreningen, Vårdguiden
eller Gottfriesclinic.





Foto: Daniela

De sista tjugofem åren har svenskarnas sömnproblem ökat med två tredjedelar. Man anser att sömnbrist
är en våra största folkhälsorisker. Vissa anser till och med att den är farligare än alkohol. Undersökningar
visar att vi sover i genomsnitt 6 timmar och 45 minuter per natt, och det anses vara för lite. Sömn-
problem kan orsaka ohälsa genom till exempel depressioner, ångest och fetma, som i sin tur kan leda till
diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Statistik visar att var fjärde svensk har problem med sömnen.

Sömn är inte ett konstant tillstånd. Under natten går vi genom flera olika stadier. Forskare skiljer mellan
fyra olika sömnfaser och två huvudsakliga sömntillstånd; REM-sömn (rapid eye movement) och Non REM
sömn (non rapid eye movement), som upprepas med jämna mellanrum hela natten. Sömnen REM
används för att beskriva de korta perioder när ögonen rör sig snabbt under stängda ögonlock. När du
sover är dina muskler helt orörliga, men hjärnan fungerar för fullt och producerar livliga drömmar och
djupa känslor under denna fas. Under natten växlar vi mellan REM och non-REM-sömn och varje cykel
varar mellan 1 och 1½ timme. När vi somnar går vi stegvis från lättare till allt djupare sömn. Först inträder
fas 1, REM-sömn. Därefter tillbringar vi den längsta tiden i non REM-sömn, först fas 2 och slutligen i
faserna 3 och 4, då vi sover som djupast. Fas 3 och 4 utgör cirka 20 procent av vår totala sovtid.

Forskare tror att de olika faserna i sömnen stödjer olika minnesfunktioner. REM-sömn främjer omedvetna
inlärningsprocesser, som inhämtning av motorik och djupsömnen hjälper högre kognitiva funktioner och
spelar en viktig roll i att låta hjärnan memorera fakta eller lösningar på svåra uppgifter. Detta är en av
anledningarna till att det är lättare att komma ihåg saker som du lärt dig på morgonen. Vad gäller vilken
typ av dygnsrytm man har, finns det forskning som visar på att endast 20 procent av befolkningen är
extremt morgon- eller kvällspigga. Det kan vara bra att veta när man är som piggast och använda den
tiden till svårare eller mer kreativa arbetsuppgifter.
 

I en av alla de böcker om sömn jag läst, hittade jag följande tio tips för att få en bättre natts sömn (och
jag gissar att författaren är helt seriös):
1. Ät en lätt måltid, till exempel en bit bröd, 40 minuter innan du går till sängs.
2. Se till att din säng inte står i direkt linje med dörr eller badrum. Förvara inte heller saker
    under sängen.
3. Drick en kopp kamimillte eller något annat örtte på kvällen.
4. Sätt på dig varma sockor eller ha en varmvattenflaska vid dina fötter när du sover.
5. Dekorera sovrummet med rogivande konst.
6. Sänk temperaturen till 18 grader i sovrummet.
7. Sov i mjuka lakan och använd en bekväm kudde.
8. Sätt upp mörka rullgardiner i sovrummet för att stänga ute allt ljus.
9. Placera en lavendeldoftande "drömkudde" mellan din vanliga kudde och örngottet.
10. Räkna dina andetag eller räkna baklänges från 100 när du väl lagt dig i din säng.

Sov Gott!!!

Diskussionen "är det lönt att träna, om jag bara hinner träna tio minuter" har jag haft många gånger.
Av någon konstig anledning är inställningen att det inte är lönt.

Sanningen är, att till och med måttlig fysisk aktivitet ger stora hälsovinster. Trettio minuter varje dag
räcker för att man ska hålla sig frisk. Dessutom säger vetenskapen att man kan dela upp tiden i 2 x 15 minuter eller till och med 3 x 10 minuter.

Glöm inte att allt räknas; cykla till jobbet, möblera om hemma, dammsuga, lunchpromenad, stå upp när
du pratar i telefon, ta trapporna istället för hissen (klassiker), klipp gräset, ta en rask promenad, parkera
lite längre bort, kanske till och med en snabb fönstershopping ...





Liten insats = Stor vinst = Sant


 

Idag hade jag en intressant chat med en vän. Många i dagens samhälle jobbar antingen i skift, har
oregelbundna tider, jobbar natt eller jobbar alldeles för många timmar per dag. Lösningarna för att
hålla sig vaken är många. Själv har jag aldrig direkt varit kaffedrickare, älskar dock te, men jag löste
situationen med koffeintabletter. The Quick fix. Kanske inte bästa lösningarna för magen, men finns
det någon bra och enkel metod för att bli piggare, som inte tar kål på magen?

Vännen min, som gör sin AT tjänst, föredrar Cola Light. Cola är defenitivt en av de saker jag helst inte
dricker. Jag tycker att läsk mest är sött och sliskigt. En annan vän har testat med c-vitamin i mängder.