Stort grattis till vår lilla Eva-Linn Röjerstrand, som lyckades med en 12:e plats (av 25) på sin första fitness
tävling. Riktigt, riktigt bra med tanke på att många av de tävlande var gamla rävar som tävlat många,
många gånger. Det blir väl en nästa gång Eva-Linn? Det hoppas vi. Du kan bara bli bättre.

Said Alghifary, lyckades med en imponerande 5:e plats i bodybuilding -80 kg. Grattis. Läs Saids intervju
med Kristianstads Lokaltidning.

Just för tillfället finns inte mycket bilder att hitta, men alla resultaten och placeringarna från Luciapokalen
2009 hittar du här.








































Foto: Eva-Linn

Kommande helg är det dags för Luciapokalen i Göteborg. Tävlingen är Sveriges äldsta och största för
nybörjare i Bodyfitness, Bodybuilding och Classic bodybuilding. För mig är det lite mer personligt denna
gången. En av mina närmaste vänner ska tävla för första gången. Dessutom tävlar en tidigare
instruktörskollega och en arbetskompis till en nära vän.

Eva-Linn tävlar i klassen -163 cm. Hittills är där 26 anmälda. Att hon har tränat stenhårt och målmedvetet
syns tydligt. Men vem skulle kunna tro att hon började träna inför tävlingen så sent som i slutet på Juli?
Resultaten är häftiga och hon ser otrolig ut. Vi vet att det kommer gå bra. Önskar att jag hade kunnat
vara på plats, men det blir nog inte så denna gången. Självklart är förhoppningarna att det kommer gå
så bra, att jag kanske får chansen att se henne på scen nästa år istället.

Kämpa hårt vännen. Det kommer gå bra, det har du förtjänat.







































































Foto: Eva-Linn

Då var Decembercupen 2009 över. Vår Said Alghifary lyckades ta en otrolig tredje plats i ett riktigt starkt
starfält. Hans klass var Bodybuilding -80 kilo. Nu hoppas vi på en lika bra plats nästa helg på Luciapokalen i
Göteborg. Fler bilder från Decembercupen hittar du här.

I helgen är det åter dags för Decembercupen i Lund. Organisatör är Skånes Kroppskulturförbund och 
tävlingen är för de som vill tävla i  Bodybuilding och Athletic Fitness. Tävlingen vänder sig främst till
nybörjare och till de som inte placerat  sig på pallplats på ett Svenskt Mästerskap.

Eftersom de flesta tävlingar inte ligger i Skåne är det extra kul att de faktiskt finns ett event även vi
skåningar kan gå och titta på. Tyvärr blir det inte så för mig i år, jag kommer få nöja mig med att titta på
bilder i efterhand.

Det spännande i år är, att en av våra PT (Xercise Kristianstad) ska vara med och tävla. Said Alghifary. 
Det är i och för sig inte första gången Said tävlar. Han tävlade bland annat i SM Atlectic Fitness redan
2006 och tog en beundransvärd andra plats. Fokus i år blir på Athletic Fitness och Classic Bodybuilding.
Att inte vem som helst skulle kunna ställa sig på scen, är inte så svårt att förstå. Det krävs extrem
vilja, engagemang och uppoffringar. Mat, träning och tillskott planeras minutiöst varje dag och ofta från
ett halvt år upp till ett år.

För att följa Said långa förvandling och exakta matvanor gå in på Lindas blogg, coordinator och instruktör
på Xercise.

Lycka till Said! Vi är många som håller på dig.






































































Bild: Xercise/Said

Debatten om E-nummer  har blossat hög detta året, och självklart blev jag tvungen att gräva lite och ta
reda på lite mer om vad det egentligen handlar om.

Man kopplar automatisk E-nummer med tillsatser  i maten, men vissa E-nummer finns helt  naturligt i vår
miljö, medan andra tillsätts för att vi inte ska bli allvarligt sjuka. Sedan finns tillsatser som är är framställda
syntetiskt men som är exakt samma substanser som förekommer i naturen. E-nummer är ett specifikt
idnummer som används för beteckning av livsmedelstillsatser som godkänts i Europa. Tillsatserna kan vara
av typerna konserveringsmedel, klumpförebyggande medel, livsmedelsfärgämne, antioxidationsmedel,
sötningsmedel, ytbehandlingsmedel, smakförstärkare, surhetsreglerande medel, emulgeringsmedel,
förpackningsgaser etc.

Några av de omdebatterade ämnena är bland annat; Azo-färger, glutaminsyra (E621-E625), aspartam,
natriumnitrat (E250) och kinolingult  (E-104). Där finns det dock delade meningar i forskarvärden om
skadligheten. Det finns de som anser att det är högst troligt att stora mängder av dessa ämnen kan
orsaka sjukdomssymptom, men att mängden som behövs för detta varierar mellan individer. Faktum är
att glutaminsyra är en av de vanligaste aminosyrorna vi har i kroppen och att det finns i all mat vi äter,
eftersom den ingår i nära nog alla proteiner. Proteinerna i de flesta matvaror vi äter består av mellan
15-35 % glutaminsyra.

Kraven från myndigheter och konsumenter att sänka halten socker, salt och fett är också ett dilemma.
Minskar man på dessa ämnen ökar behovet av tillsatser för att få produkterna att hålla. Socker till
exempel i sylt ger natulig hållbarhet, tar man bort det måste konserveringsmedel tillföras för att
produkten inte ska mögla. Fett däremot ger konsistens, tar man bort det behövs mer konsistensgivare
och emulgeringsmedel.

Det som framkommer är, att det inte är bra att bara äta massproducerad färdigmat med olika tillsatser.
Anledningen är dock inte att matvarorna är skadliga i sig utan att näringsinnehåll i förhållande till
energiinnehållet oftast är sämre, och att man därför måste äta mer kalorier för att få i sig tillräckligt med
mineraler, vitaminer och antioxidanter. De innehåller också mindre grovämnen – näring för våra
tarmbakterier, som t ex olika typer av fibrer. Att man däremot ofta gör vad man kan för att få ner
produktionskostnaden, förlänga hållbarheten och få oss att konsumera mer, genom att använda olika
former av tillsatser, är det ingen tvekan om. Men dagens stora problem när det gäller det som tas in
genom munnen är inte själva tillsatsernas farlighet, utan istället överkonsumtion av lättsmält mat och
dryck. Det är det som är grunden till fetmaepidemi samt degenereringen av tarmfloran.

Kan det vara så att det är mycket skrämselpropaganda och lite sanning? Kanske är det enklaste, precis
som med all mat, att lära sig vilka ämnen man helst ska undvika? Ica har till exempel redan tagit fram ett
verktyg för att ta bort produker med skadliga E-ämnen ur sitt varusortiment. Det känns mer rätt. Alla
E-numren hittar du här. Vill du läsa mer, hittar du bra artiklar här och här.

Konsumbagarens Allahjärtanstårta, bakad med kärlek och 32 E-nummer.

Att gå ner i vikt är kan vara en hård kamp, och kan man då ta till lite knep på vägen, gör man ju självklart
det. Det finns livsmedel som kan snabba på viktminskningsprocessesen. Det gäller bara att veta vilka!!
Dessa specifika livsmedel innehåller ämnen som gör att kroppen bränner fett utan att du behöver
anstränga dig.

Bär, framför allt hallon, kan ge förbränningen extra fart. Hallon innehåller ämnet hallonketon som ger
hallon sin specifika smak och ökar frisättningen av fett från fettcellerna, vilket ökar förbränningen. Bär är
dessutom extremt kalorisnåla.

Vattenmelon innehåller aminosyran citrullin som ökar kroppens förmåga att bränna fett.

Vitlök ökar leverns energiförbrukning. För bästa resultat ska den ätas så färsk som möjligt. Riv ner den sist
i maten eller över en sallad.

Grönt Te är också bra för förbränningen och är dessutom skonsamt för magen. En undersökning visade
att de som drack grönt te ökade sin fettförbränning med 35 %. Rekommendationerna är att inta grönt
te i samband med träning eftersom den energiförbrukningshöjande och fettförbrännande effekten av
grönt te då blir mycket större

Nya rön visar att även kokos kan öka förbräningen. Glöm bara inte att kokos innehåller mycket energi, så
ersätt någon annan av dina fettkäller med kokosfett, om du ska testa denna varianten.

Kryddor i matlagningen åstadkommer en värmande och fettförbrännande effekt genom att öka
frisättningen av ”träningshormonerna” adrenalin och noradrenalin, som ökar energiförbrukningen och
stimulerar frisättning av fettsyror från fettväven. Av alla ”fatburner” kryddor är rödpeppar mest studerad
för sin termogena och fettförbrännande effekt hos människan. Den aktiva subsansen i rödpeppar är
capsaicin, som även förekommer i besläktade kryddor som bl.a. chilipeppar, chiliblandning och framför allt
cayennepeppar.

Andra livsmedel som också listas som fettförbrännande är; rädisor, kanel, ingfära, lax, kaffe och senap.






Foto: Daniela

Del 3 av 3

De 10 försökspersonerna testades och genomgick en mängd prover. För att mäta mängden kroppsfett
användes en Bod Pod. Bod Poden beräknar hur mycket som är fett och hur mycket som är muskler i
kroppen. Deltagarnas dagliga kaloribehov beräknades utifrån deras fysiska data och fördubblades. Under
de kommandande fyra veckorna fick de äta cirka 5000 kalorier per dag. De förbjöds också att motionera,
vilket skulle kunna störa resultaten. Genom att bära stegräknare kunde man kontrollera att de inte gick
mer än 5000 steg per dag, vilket motsvarar 3 kilometer.

Efter bara en vecka är det slående skillnader mellan deltagarna. Trots samma kaloriintag har det påverkat
deltagarna olika. Efter första veckan har två personer endast gått upp 1,6 % av sin kroppsvikt, och en av
deltagarna har gått upp 4,6 %.

Efter vecka två finns det fortfarande stora skillnader inom gruppen. Två har gått upp mer än 6 % sedan
de började, medan en av dem bara har gått upp 3,5 %. Enligt forskarna beror resultaten inte bara på
skillnad i aptit. Det måste finnas en annan förklaring. Det avgörande är var kalorierna hamnar om
de inte blir fett. De som har svårare för att gå upp i vikt gör av med kalorierna på något sätt. Det finns
olika teorier om hur kroppen gör sig av med överksottskalorier. En av teorierna är att de som kan äta
mycket utan viktökning kanske höjer sin basalomsättning. De gör värme av kalorierna de sätter i sig
istället för att bygga fettvävnad. Basal eller viloomsättningen talar om energiåtgången för att hålla oss vid
liv. Det är energin som krävs för att hjärtat ska slå och hjärnan fungera. De frivilligas viloomsättning mäts
regelbundet.

Fjärde veckan är det dags för slutresultaten. På andra plats med ökning av 9 %, på första plats
viktökning med 9,5 %. En av de frivilliga har bara gått upp 4,5 %, men hans utseende har knappt
förändrats alls. Svaret är att han inte har lagrat särskilt mycket fett. Hans andel kroppsfett har bara ökat
med 2,4 % enligt Bod Poden. Så vad är det då som står för hans viktökning på 8 %? Han har gått upp
mycket i vikt, inte mycket fett, man han höjde sin basalomsättning. Han basalomsättning har stigit med
otroliga 30 %. Den höga förbränningen beror på att han har ökat sin muskelmassa. Muskler behöver mer
energi. De förbränner mer i vila än fett eller ben. Om man ökar muskelmassan höjer man
basalomsättningen dramatiskt. Trots att han inte tränat har han blivit mer muskulös. Tendensen att
bygga muskler istället för vetvävnad är genetiskt betingad. Kroppen gjorde sig av med energi genom att
göra fler rörelser än normalt. Det förbrukar energi.

Två av studenterna hade knappt gått upp något, men deras basalomsättning hade inte heller påverkats.
Två deltagare hade svårt för att ens nå sina kalorimål. De fick kämpa mot sina kräkreflexer. Deras kroppar
försökte skydda dem mot exesiv övervikt. Detta skedde genom att öka mättnadskänslan genom
hormoner från magen. Det blockerar ytterligare matintag. Det finns alltså stora skillnader mellan hur
kroppar reagerar på extra kalorier. Att hålla sig smal handlar om mer än diet och motion. De som har tur
har kroppar som aktivt motarbetar viktökning.

Efter studien har alla de frivilliga fått tillbaka sin normalvikt efter cirka två till fyra veckor. Enligt forskarna
bästämmer individens biologi hur lång eller hur kort man blir. Den bestämmer även hur smal eller tjock
man kommer att vara. Det betyder inte att man inte ska försöka bli av med sin övervikt. Små minskningar
gör en friskare och är mycket lättare att behålla.

Del 2 av 3

Förklaringarna enligt forskarna ligger i människans historia och genetik. Våra samlande jagande förfäder åt
vad de kunde hitta, ibland inte mycket. Då var lagrat fett effektivt. Under hungersnödsperioderna
försvann upp till 75 % av populationen på grund av svält. De som var fylligare, eller de fetare barnen,
överlevde och kunde föra vidare sina gener. Under hungersnöd gällde alltså "den fetes överlevnad".
Cyklerna av frosseri och hungersnöd som människosläktet utsattes för, var en viktig naturlig
urvalsprocess. Alla barn eller individer som var lite fetare överlevde hungersnöd och kunde sen lägga på
hullet när det fanns gott om mat. Detta kan förklara varför stora delar av befolkningen har lätt för att
lagra fett. Det är först nyligen i vår historia som det har blivit ett problem. Nu råder konstant frosseri.
Även som det förr var en fördel att lätt gå upp i vikt, gäller idag motsatsen. Det är de smala som lever
längre, sundare liv.

Fettvävnaden består av miljarder av fettceller som lagrar en liten droppe olja. Om kroppen behöver
energi kan den förbränna oljan i en kemisk reaktion. Den lagrade energin kan hålla oss igång när det är
ont om mat. Fettet är kroppens nödproviant. Ju mer fett vi har, desto längre klarar vi oss utan mat.
Genomsnittspersonen kan klara sig utan mat en månad. Fettcellerna kan antingen bli större eller fler.
Båda sakerna händer. När vi börjar frossa så blir fettcellerna större och samlar mer energi, mer olja. Till
slut blir de enormt stora. Det är det som händer sen som avgör om du kommer få kämpa med vikten.
Fettcellerna växer i storlek tills de inte kan bli större. Det är då kroppen bestämmer om man behöver fler
fettceller. Tyvärr är det så att när man väl fått fler fettceller så är de där för att stanna. När cellerna väl
finns i oss är det nästan omöjligt att bli av med dem. Då får vi mycket lättare för att bli överviktiga.
Kroppen har mycket lättare för att skapa fler fettceller när vi är barn eller unga. En mullig period under
uppväxten kan påverka en under hela livet. Hur mycket man än försöker kan man inte minska antalet
fettceller i kroppen. Ju fler man har desto lättare han man för att gå upp i vikt. Överviktiga barn löper
mycket hög risk att bli överviktiga som vuxna.

Varför vissa har svårt att gå ner fascinerar Dr. Leibels forskargrupp. De senaste åren har de utfört ett
extremt experiment på en grupp frivilliga med övervikt. Först fick de svälta så att de förlorade 10 % av
sin kroppsvikt. Sen fick de exakt så många kalorier de behövde för att bibehålla vikten. Fast de fick
tillräckligt med kalorier sade de att de hela tiden var hungriga. Dr. Leibel fann att patienternas hjärnor
reagerade på mat som om de svalt. Med hjälp av modern teknik kunde man faktiskt se, vilka centra i
hjärnan som aktiveras hur mycket som svar på viktminskning. Mönstren stämmde med dem hos personer
nära svältgränsen. Enligt Leibel beror det på att kroppen betraktar deras övervikt som normalvikt. Den
kämpar för att göra dem större igen. Viktregleringens biologi är sån att överviktiga personer som lyckats
går ner, måste lära sig leva med ständig hunger, om de tänker bibehålla den lägre kroppsvikten.

Enligt forskarna finn det en uppsjö andra möjliga influenser, inklusive miljöfaktorer, tom föroreningar.
Forskare har bara börjat  skrapa på ytan av vad som förutbetstämmer vår vikt.  Men en sak är klar:
enligt forskarna har vi mindre kontroll över vår vikt än man kan tro.

Hur experimentet gick nästa gång...                  

Del 1 av 3

Varför kan en del äta hur mycket som helst utan att gå upp vikt, medan andra bara behöver öka sitt
kaloriintag lite för att gå upp i vikt? Varför måste vissa kämpa med träning och medveten kost för att
hålla vikten, medan andra inte ens behöver motionera? Varför slutar några äta när de är mätta medan
andra inte känner att de är mätta?

Alla dessa frågor och många fler besvaras i den intressanta dokumenären på Svt "Varför blir inte de smala
feta?" som gått i dagarna. I programmet låter Fredrik Nyström från Linköpings Universitet tio frivilliga
studenter äta dubbelt så många kalorier och inte motionera alls under fyra veckor. Det är en diet som
skulle kunna få den samlaste person att gå upp i vikt. Åtminstone skulle man kunna tro det.

De flesta behåller nästan samma vikt under hela sitt vuxna liv. Om det bara var dieten som påverkade
vikten skulle vi vara tvugna att äta löjligt exakt alltid. En amerikansk forskare, Dr Leibel, tror att vi har en
biologisk bestämd naturlig vikt, som varierar från person till person. Våra kroppar gör sitt bästa för att
hålla oss vid den vikten, fet eller smal. Han säger att man självklart kan påverka denna vikt genom
medveten kost och träning, men kroppen kommer alltid försöka komma tillbaka till sin normala kroppsvikt.

Vi har alltså en normalvikt. Vad styr den, och hur  tidigt i livet ställs den in? Enligt forskaren Dr David
Allison kan till och med händelser före födselen, i moderlivet, påverka hur stora vi blir som vuxna. Till
exempel är det bevisat att kvinnor som föder senare i livet får barn som löper större risk att bli
överviktiga. Även moderns vikt och näringsintag under graviditeteten är avgörande. En mor som frossar
eller är diabetiker under vissa faser i  graviditeten får barn som löper större risk  att bli överviktiga.

Varför är vissa så mycket bättre på att gå förbi kex och choklad? Handlar att förbli smal mest om
viljestyrka? Man tror att den är mer komplext än så. Professor Jane Wardle har gjort ett experiment på
barnen i en förskola. Vad händer om man ger barn mer att äta efter en komplett lunch? Nästan alla
barnen säger att de är mätta efter lunchen, men när man ställer fram en tallrik med kalasmat efter lunch,
ser man tydliga variationer. En del av barnen skjuter bort sina tallrikar medan andra metodiskt äter upp
allt på sina tallrikar, oberoende av varandra. Jane tror att beteendena redan är väl etablerade hos de
här förskolebarnen. För vissa är det så att när de känner sig mätta tappar de helt lusten att äta mer,
medan andra gärna fortsätter äta så länge maten smakar bra. 

Studier visar att våra ätbeteenden fastslås i tidig ålder. Om man brukar småäta efter att man är mätt när
man är liten, beter man sig så som vuxen med. Problemet är att det snabbt påverkar kroppsvikten. I
11-års ålder kan man se kopplingar mellan de här dragen och barnens vikt. Nu vill man ta reda på var de
här variationerna i beteendet kommer ifrån. Är det något man lär sig hemma i sin familj? Eller är det
något som kanske är genetiskt betingat? Man har utfört andra liknande experiment som det här, men
där kontrollerade man även vilken variant av den så kallade FTO-genen barnen hade. Olika individer har
olika FTO-gener. Vuxna som har en genvariant väger i genomsnitt mer än alla andra. Man visar att de
barn som fortsätter att äta när de inte är hungriga, tenderade att ha högriskvarianten av FTO-genen. De
barn som åt mycket lite hade vad man betraktar som den skyddande varianten. Vår aptit verkar vara
genetiskt betingad. Det ser ut som att det för vissa är rätt så lätt att stå emot alla matvaror som finns
tillgängliga idag, de behöver inte använda viljestyrka. Medan det för andra inte är lika enkelt, deras
hjärnors reaktion på mat stängs inte av när de har fått nog. 



 


 

 

Att lära sig äta rätt, handlar inte bara om att alltid äta bra mat. Det handlar också om att kunna äta alla
godsaker som finns och bjuds. Njuta av livet. Det svåraste som finns är att lära sig portionskontroll,
framför allt när det är godsaker som serveras :). Men det innebär också att man kan unna sig gott oftare
utan att det lägger sig på höfterna.

Normalt bjuder jag på mindre onyttiga efterrätter (självklart mest för mig egen skull), men ibland måste
man festa till det.  Här kommer en av mina absoluta favoritefterrätter.


Amerikansk Cheesecake med tvist

Botten:
10 st digestive kex (till jul, hälften pepparkakor)
1 tsk kanel
75 gr smält smör
1 dl socker
1 tsk vaniljsocker

Fyllning:
250 gr Philadelphia ost (jag brukar använda light varianten)
2 ägg
1 dl socker
2 dl créme fraiche
rivet skal av en citron
4 msk amaretto likör (om man vill, går bra utan)

1. Krossa kexen och blanda med resten av ingredienserna. Tryck ner i en pajform och ställ in i frysen.
2. Vispa ägg och socker. Blanda ner de andra ingredienserna, rör om. Häll fyllningen i formen.
3. Grädda i 175 grader i 30 min.
4. Servera med bär eller sylt.




Snabbt och gott!

Daniela

Foto: Daniela

Hur långt ska man gå när det gäller att förädla och förstöra goda och nyttiga råvaror? Och ska vi få
marknadsföra vad som helst som hälsodryck?

Nu har Coca Cola lanserat en ny produkt, "Vio". Vio är en mousseradande mjölk som släppts i fyra
smaker på den amerikanska marknaden. Smakerna är persika och mango, citrus, tropisk colada och
bär, precis som att fruksmaken gör drycken nyttigare! Mjölken innehåller lika mycket socker som en
vanlig Coca Cola. EN flaska innehåller 26 gram socker och 1,5 gram fett. Drycken ingår i CC koncept
"Project Life", hur missvissande är inte det namnet?





Jag hoppas verkligen att folk förstår; "att mjölk är inte alltid mjölk". Detta är definitivt en produkt som
jag aktivt kommer bojkotta. Mjölk är nyttigt, det vet alla, men hur kommer barn att uppfatta drycken?
Är den nyttig bara för att den innehåller mjölk? Läs mer på Expressen.

Supergod, superenkel, supermager och supernyttig efterrätt...

1 burk kesella
100 gr hallon eller blåbär, eller lite av båda
1 tsk vaniljsocker
Honung efter smak

Mixa i en mixer, klart!
Är supergott att servera till bär och frukt som efterrätt, eller att bara äta så som
mellanmål.
Är också supergott att ha till ungsbakade äpplen och paj.





Gott gott

Diskussionen "är det lönt att träna, om jag bara hinner träna tio minuter" har jag haft många gånger.
Av någon konstig anledning är inställningen att det inte är lönt.

Sanningen är, att till och med måttlig fysisk aktivitet ger stora hälsovinster. Trettio minuter varje dag
räcker för att man ska hålla sig frisk. Dessutom säger vetenskapen att man kan dela upp tiden i 2 x 15 minuter eller till och med 3 x 10 minuter.

Glöm inte att allt räknas; cykla till jobbet, möblera om hemma, dammsuga, lunchpromenad, stå upp när
du pratar i telefon, ta trapporna istället för hissen (klassiker), klipp gräset, ta en rask promenad, parkera
lite längre bort, kanske till och med en snabb fönstershopping ...





Liten insats = Stor vinst = Sant


 

För några veckor sedan diskuterade jag och en vän det här med nyttig mat. Vi var ganska överens
om att folk direkt tänker sallad och tråkig mat när man säger "nyttig  mat". Vad vi också kom fram
till, var att vi båda bara älskar soppor, och att soppor är väldigt underskattad mat.

För mig och sambon är gränsen mellan soppa och gryta ett konstant diskussionsämne. Allt som jag
kallar gryta, kallar han för soppa, och tvärtom. Det har visat sig att vi båda har rätt. Ett exempel är
gulaschen, finns både som soppa och gryta.

Idag ska jag dela med mig av en av mina favoritgrytor, ja gryta . Det är en böngryta som är hur
god och mäktig som helst.

Eftersom jag aldrig lagar mat efter recept, har jag fått höfta mängden grönsaker lite. Och gör du som
jag, lägger du till sånt du gillar, och tar bort sånt du inte gillar...


Mättande Böngryta (ca 6 portioner)

2 msk olivolja
100 gr valfri lök, hackad
100 gr valfri paprika, små bitar
100 gr morot, skivad
100 gr champinjoner, skivade
100 gr brytbönor, delade i två
1 burk vita bönor
300 gr kycklingfilé, grytbits storlek
100 gr chorizo, skivad
1 buljongtärning kyckling
1 buljongtärning kött
2 dl rött vin
4 lagerblad
2 tsk curry
4 msk tomatpuré
1 dl dinkelmjöl, till redning
2 liter vatten
Salt, peppar, vitlök, cayennepeppar, paprikapulver, färsk basilika efter smak

Häll oljan i en stor gryta och stek på alla grönsakerna, utom vita bönorna. Efter ca 15 min stek på
kycklingen. När kycklingen är lätt brynt, lägger du i alla kryddorna, vatten och vin. Red mjölet i en
del av vattnet och häll i grytan. När kycklingen och vaxbönorna är klara, lägg i de vita bönorna.
Smaka av och krydda efter smak.

Gillar man stark mat, är tipset, en riktigt god och stark korv. Det gör jättestor skillnad. Genom att inte
ha i för mycket korv, blir det ändå en lågkalori måltid.

Ca 200 kcal per portion
Servera med dinkelbröd eller knäckebröd

Idag hade jag en intressant chat med en vän. Många i dagens samhälle jobbar antingen i skift, har
oregelbundna tider, jobbar natt eller jobbar alldeles för många timmar per dag. Lösningarna för att
hålla sig vaken är många. Själv har jag aldrig direkt varit kaffedrickare, älskar dock te, men jag löste
situationen med koffeintabletter. The Quick fix. Kanske inte bästa lösningarna för magen, men finns
det någon bra och enkel metod för att bli piggare, som inte tar kål på magen?

Vännen min, som gör sin AT tjänst, föredrar Cola Light. Cola är defenitivt en av de saker jag helst inte
dricker. Jag tycker att läsk mest är sött och sliskigt. En annan vän har testat med c-vitamin i mängder.

Ibland kan det vara svårt att hålla kvar motivationen för att träna och röra på sig. Även jag tillhör
gruppen som alltid kommer på nya snygga förklaringar till varför det har blivit MYCKET mindre
träning. "Jag börjar bli äldre och kroppen orkar inte lika mycket längre", är nog min favorit.

Häromdagen fick jag av en vän ett litet klipp skickat till mig. Vad ska jag nu skylla på? Damen är 72
år gammal och styrketränar 6 dagar i veckan. Dessutom ser hon bättre ut vid ålder 72 än jag gjort
någonsin i livet. Det handlar om Wanja Sjödin, även kallad stålmormor. Hon har styrketränat sedan
hon var 46 och tom sprungit maraton. För att se henne träna, klicka på bilden.





"Wanja Sjödin, idag 67 år, 55 kilo, 165 cm tipsar om sin träningsdag;

Dags att ta sig till gymmet igen
Daniela

 

Sista veckorna har spikmattan dykt upp överallt, i tidningar, i tv, i affärerna, överallt. Jag tillhör
den del av världen som hellre upptäcker genom att uppleva själv än att lyssna på vad andra
tycker. Blir filmen sågad i media, måste jag se den. Sågar man spikmattan, måste jag självklart
testa den.

Jag införskaffade spikmattan för ett problem, men den löste ett helt annat. Jag har länge haft
problem med en låsning i nedre delen av ryggen, som har varit nästan omöjlig att stretcha eller
vrida loss. Efter en timme på spikmattan, behöver jag bara resa mig upp, så släpper låsningen
med ett litet knack, sjävlklart ett mycket behagligt knack.





Precis som med träning, det gäller att testa sig fram tills man hittar det som är roligt och fungerar
för just dig. Mer om Shakti, den Indiska spikmattan hittar du här.


Under 6000 akupressurpiggar
Daniela

Precis som många andra, försöker jag också hitta olika sätt att slappna av. Allt från olika former
av träning till att lyssna på avslappningsband och försöka gå promenader. Nu har det lancerats
ytterligare ett hjälpmedel för att få oss att slappna av, spikmattan. Självklart måste även jag prova
den.

Vad jag vet så fungerar aldrig genvägar när det gäller viktminskning, jag tror inte jättemycket på
mirakelkurer, men enligt allt man läser, är spikmattan ett mirakel som ska hjälpa mot det mesta.
Det tål att utvärderas...

Förutom att mattan ger smärtlindring, avslappning, hjälper dig att somna, kan den dessutom hjälpa
dig att gå ner i vikt. Genom att ligga på mattan utsöndras hormonet oxytocin, som är kroppens lugn
och ro hormon. Jag hittade följande förklaring i en artikel:
" Spikmattan kan hjälpa dig med; ryggskott, träningsvärk, diskbråck, ischias, fibromyalgi, whiplash,
stelhet, stress, kronisk värk, huvudvärk, frozen shoulder, träningsvärk, sömnproblem m.m. "





Mitt val blev Shaktimattan, som betyder energi, kraft och kreativitet. Med tanke på priset, kommer jag bli
väldigt väldigt besviken om detta mirakel inte visar sig fungera. Uppföljning kommer...

Under spiken
Daniela


 

För ett tag sedan delade jag med mig av mitt snabbaste och godaste mellanmål till en
"fellow-bloggare". Idag tänkte jag dela med mig till alla andra också. Supergott och
supersnabbt.

Kanelgodis
ca 16 bullar

4 dl vetemjöl (jag använder dinkel)
1 ½ msk bakpulver
1 ½ dl rörsocker (går bra med sockerersättning)
2 ägg
1 dl lättmjölk
10 gr smält smör
1 msk kanel
2 rivna morötter
1 äpple i små tärningar (jag brukar ta två)
2 msk russin
2 msk hackade nötter

Blanda alla ingredienserna och tillsätt frukt och morötter sist. Inget behöver vispas,
bara röras ihop. Fördela i portionsformar. Grädda i 180 grader, 15-20 min.


 










Om du följer receptet exakt, blir det ca 130 kcal per muffins.

Hoppas det smakar
Daniela