Just nu handlar var och varannan reklam på TV om drycker innehållande probiotika. Med droppar, piller,
juicer och mjölkshots lovas vi en lugn mage och minskad förkylningsrisk, kan det verkligen vara så bra
som reklamen vill få oss att tro? Om det nu är så bra med probiotika varför äter inte alla människor det
och varför är egentligen probiotika så bra?
Bara under de senaste 30 åren har över 5000 vetenskapliga artiklar publicerats om probiotika, (några
vanliga probiotiska bakterier är olika arter av laktobaciller och bifidobakterier), där en majoritet visar på
postiva effekter på vårt immunförsvar och tarmfunktion. Tyvärr finns det inga stora studier med
tusentals personer som visar på de positiva effekterna som probiotika ger. Ofta är det bara frågan om
några hundra personer i varje studie. Många av de studier som gjorts är för små och statsistiskt sett
för svaga för att ge starka slutsatser. De flesta probiotika är aktiva i nedre delen av tunntarmen och
tjocktarmen. Många studier visarpå lindring vid akut diarré, turistmage, med i snitt ett dygns kortare
sjukdomstid. Stöd finns också för att probiotika hjälper mot lös och orolig mage tillsammans med en
antibiotikakur. Exakt hur probiotika tämjer tarmen är fortfarande lite oklart. Forskning är stor och pågår
i hela världen.
För att kallas probiotika måste en bakteriestam, (för det är till 99 % frågan om bakterier), kunna visa på
att den inte är skadlig för människan och att den har någon form av positiv hälsoeffekt. Det finns idag
cirka 20-30 olika bakteriestammar och en jästsvamp som har dessa dokumenterade effekter. Det är
balansen mellan dessa hundratals olika bakterier som är så viktig för att vi skall må bra. En sak som gör
det mer komplicerat är att dessa bakterier hela tiden måste få näring för att kunna fullgöra sina
uppgifter. Sådan näring kallas för prebiotika och består oftast av olika typer av växtfiber som inte kroppen
själv kan bryta ner, men det kan också vara helt andra ämnen som hjälper probiotikan att utföra sina
hälsofrämjande effekter. Den största faran för en bra tarmflora, och våra probiotiska bakterier, är vår
moderna kost som innehåller för lite prebiotika samt överförskrivningen av penicillin och annan antibiotika,
som också tar död på probiotikan. Efter varje antibiotikakur minskar därför vårt egna naturliga skydd mot
skadliga bakterier och virus drastiskt.
Personligen tycker jag vi fortsätter att försöka få i oss probiotika på naturlig väg, åtminsone tills forskarna
är överens och helt säkra. Enligt medicintidskriften "The Lancet" ska patienter med akut bukspottkörtel-
inflammation undvika probiotika helt. Deras infektioner kan bli farligt MYCKET värre av just probiotika.
Traditionell yoghurt innehåller helt naturligt probiotika och många nya typer av yoghurt innehåller även
andra lactobaciller och bifidusbakterier som fyller kriterierna. Vill du inte lägga pengar på dyra produkter,
finns faktiskt probiotika i många livsmedel som vi redan äter. Öka ditt intag av lök, vitlök, havre, vitkål,
sparris, bananer, filmjölk och yoghurt dagligen så håller du magen i trim utan dyra konstgjorda produkter.
Vill du läsa mer om probiotika finns bra information på Hälsobygget och Hälsosidorna. Här finns även en
lista på fler livsmedel som innehåller probiotika. Mer information finns hittar du också på Apotekets sida.
| 
