Dakhla? Nej. Hade aldrig hört talas om platsen eller staden trots att det är den näst största staden i Västsahara, Marocko. Staden med cirka 58 000 invånare ligger på en halvö som är 48 km lång och 4 km bred på Marockos västkust. Inbjudan att följa med på pressresa dit var svår att tacka nej till. Ett chartrat plan med cirka 170 personer från pressen och resebranschen går från Paris till Dakhla. 26 skandinaver, 80 fransmän och övriga från resten av Europa.
Fyra timmar efter att vi lyft från Paris befinner vi oss ovanför Dakhla. Nedanför breder den rödbruna öknen ut sig som en fascinerande exotisk oas. Mitt i den, något som liknar färgglada kuber i en stor labyrint. Staden. Jag hade aldrig hört talas om Dakhla för en vecka sedan, och nu är jag redo att upptäcka, redo att uppleva en ny del av vår planet och en liten bit av Afrika.
Staden sattes på kartan för cirka tio år sedan när några surfare från Hawaii fick upp ögonen för lagunen. I dag är området ett tillhåll för surfare, campare, hyrbilsentusiaster, för hundratals rosa migrerande flamingos och en och annan helt vanlig turist. Än så länge är det inte några massanstormningar av charterplan hit, men en storsatsning görs för att öka turismen hit.
När en fransk man i Algeriet dödades 2012 införde Frankrike reseembargo till 41 muslimska länder. Ett av dem var Marocko och den lilla turismen som fanns i Västsahara drabbades hårt. Men också reseagenturer i bland annat Frankrike drabbades. För oss är kanske Dakhla okänt, med i Frankrike är det en omtyckt destination, framför allt av surfare. Jag pratar med en av fransyskorna som driver en reseagentur i Paris och hon berättar att hon har 80 resenärer som åker dit varje år. Men hon är också en av dem som är orolig för att en pressresa som denna ska exploatera Dakhla för fort och på fel sätt. Men för Dakhla är kanske inte en potentiell överexploatering ett lika stort orosmoln som Västsaharas instabila och politiska situation.
Utanför dörrarna på flygplatsen får vi en fantastisk mottagning. Te. Livemusik. Marockanska godsaker. OCH fantastiskt vänliga människor. Mitt fösta samtal blir med en journalist från Casablanca som är här för tredje gången. Dakhla var under en tid lite bortglömd stad, men man har idag satsat på vägar, strandpromenader och infrastruktur. Historiskt pratas det om Dakhla i samma meningar som berber, Västsahara, polisario, politik och makt. Men inget av det märks när man är här.
Translation:
This is the first part about Dakhla in the Western Sahara, Morocco.
Foto: © Discovering The Planet
I samarbete med: Visit Morocco
20
0
20
20
Verkligt härliga bilder! Längtar själv ut i världen, är journalist på en regiontidning i Finland, men har inte förmånen att få skriva om resor. Skulle gärna blogga om resor ändå och undrar hur jag kunde gå till väga för att få göra det.
Har cirka 20 000 personer som läser min blogg månatligen men det kanske inte räcker till?
Ska läsa vidare på din sajt och kolla in flera bloggar via svenskaresebloggar.se
Hej Carita
Vad roligt att du hittat till min blogg och gillar den. Det fantastiska med en blogg är ju att vem som helst kan starta en och skriva om det som intresserar en. Tycker absolut att du ska starta en blogg om du har intresset för resor och vår värld. Och man behöver ju inte alltid vara på resande fot för att skriva om världen :). Och 20 000 läsare är riktigt bra. Lycka till!