Jag vet inte var det djupa behovet att upptäcka världen kommer ifrån. Det är så starkt att det upptar stora delar av mina tankar varje dag. Trots det faktum att hela jordklotet vid det här laget är upptäckt, vill jag upptäcka den på nytt som om det vore första gången. Vara min egen äventyrare. Skriva om historien på nytt. För min egen skull.

Vad är en äventyrare? Mina försök att googla ordet leder bara till konstigheter och uppdaterade moderna förklaringar.  Som Lexikons “Politiker och äventyrare som vill uppvigla befolkningsgrupper mot varandra har där ett fruktbart arbetsområde”. Eller Wikipedias “En äventyrare är en person som sysslar med äventyr eller extremsport. Under resor kan äventyrare ägna sig åt naturfotografering och annan rapportering. Äventyrare är ofta professionella föreläsare”.

Ingen av de där förklaringarna känns rätt för mig. Det är som om ordet äventyrare någonstans har urvattnas till att handla om cyklister, politker och maratonlöpare. Det var inte det ordet jag växte upp med. Jag växte upp Bröderna Drövels Äventyr på TV, med filmerna om Indiana Jones, med dokumentärer om äventyrare som tog sig till djupaste Amazonas och som upptäckte okända stammar i Papua Nya Guinea. Men så hittar jag förklaringen i en ordbok och så är världens som den ska igen. Ja, bortsett från ordet bedragare då.

äventyrare våghals; lycksökare; bedragare
äventyrlig farlig, riskabel; äventyrslysten, djärv; lättsinnig, vidlyftig

 

Men kanske är det mindre avancerat för det flesta av oss, det där med att vara äventyrare. Så, vad är ett äventyr? Ett äventyr behöver inte vara mer än att ge sig ut i skogen bakom huset. Besöka grannstaden man aldrig besökt. Äventyret är egentligen vad du själv gör det till. Om att våga passera gränser man aldrig tidigare vågat passera. Små som stora. Att göra något man aldrig gjort förut. Att se platser man aldrig sett förut. Men så har vi äventyrare som Gertrude Bell. Äventyrare med stort Ä. Och det är underligt att jag aldrig hört talas om henne. Trots att hennes bedrifter var större än Lawrence of Arabias. Ett namn vi alla däremot känner till.

BREV FRÅN BAGDAD

Mitt intresse för Gertrud Bell väcks när jag fastnar framför dokumentären om hennes liv på Kunskapskanalen. En dokumentär som bygger på hennes brev hem till sin familj från Bagdad och Mellanöstern. Jag är lite förvånad över att aldrig ha hört talas om henne, hennes resa till Mellanöstern och vilken viktig position hon kom att få under krigen här. En viktig position både som historiker, upptäcktsresande och kvinna i en värld där kvinnor inte fick ta plats. Hennes svart och vita bilder och brev hem till familjen fångar mig och fascinerar mig. Hennes historia fängslar mig och får mig att önska att jag hade kunnat göra samma resa som hon en gång gjorde.

GERTRUD MARGRET LOWTHIAN BELL

Gertrude Bell föddes 1868 i Yorkshire i en mycket välbärgad brittisk familj. Hon studerade på Oxford under en tid när många tyckte att kvinnor inte bord få studera. Men det hindrade inte Gertrude och hon studerade både historia och flera språk. Hennes styvmors syster var gift med den Brittiska ambassadören i Persien. Och i ett försök att få henne att bli av med sina Oxfordfasoner skickar hennes familj henne dit när hon är 19 år gammal. Men hennes längtan efter äventyr tar henne vidare till Jordanien och Palestina i Mellanöstern bara några år senare, då 23 år gammal. Bell fotograferade flitigt och skrev utförliga reseskildringar till sin far. Hon dokumenterade hela sin resa flitigt både med texter och fotografier. Fotografier som hon dessutom framkallade själv.

Hon var däremot en bekväm äventyrare. Med sig på sina resor hade hon både mängder av kläder och skor, men också porslin och bestick. Allt följde med varje gång hon flyttade. Idag får man ibland känslan att man inte är någon riktigt resenär eller äventyrare om man inte reser som backpacker och bor på de billigaste tänkbara ställen. Gertrude visar att man kan vara både äventyrare och gilla bekvämligheter. Men hon var också en rebell, diplomat och utbildad arkeolog. Hon besteg berg, lärde sig nya språk som persiska och arabiska, lärde ständigt känna nya platser och nya människor och var med i utgrävningarna vid Babylon. Vid utgrävningarna i Babylon engagerar hos sig för att stoppa de illegala utgrävningarna. Senare träffar hon den 20 år yngre TE Lawrence, Lawrence av Arabien, och de arbetade tillsammans med att skapa kungariket Irak 1921.

REBELL OCH DIPLOMAT

Hennes resor inom det Osmanska riket, från Jerusalem till Syrien, till Turkiet, Egyten och Teheran och hennes åsikter om landet, gör den Ottomanska ledningen nervös. Det skickas flera telegram om dagen till rikets ledare och detta gör att man vill stoppa hennes resor inom riket. Hon bestämmer sig då för att ta sig mot Nejd och Indien, ut i öknen. Hon berättar i sina brev hem om kriget som pågår här. När hon återvänder till Konstantinopel 1914, och när första världskriget bryter ut, blir hon anlitad av den Brittiska underrättelsetjänsten för just sina kunskaper om den Arabiska världen.

Hennes närvaro som kvinna oroar befälhavare i brittiska militären och i Bagdadprovinsen. En oro att om en kvinna får komma dit och ta en sån hög position, kommer det kunna leda till att fler kvinnor kommer dit. Men hennes kunskaper om det lokala stammarna visar sig vara ovärderliga och väldigt användbara och hon får stanna kvar. Hennes tjänst som biträdande politisk rådgivare kom ibland att vara i konflikt med den brittiska militärens linje. En arabstat styrd av britter med britternas effektivitet var inget hon trodde på. Britterna intog Bagdad med löften om en självstyrande Arabisk stat, men så blev det inte. Och mitt i konflikten satt Gertrude.

Trots det skriver hon 1918, i sina  brev hem från Bagdad, hur hon älskar staden och hur hon aldrig tröttnar på Östern. Hon dör 1926, 58 år gammal, av en överdos av sömntabletter. Hon begravs i Bagdad, staden som blev hennes nya hem. Jag inser också under programmet hur dåligt insatt jag är i Mellanösterns historia. Babylon, Irak, Syrien, Bagdad, Mesopotamien, Ottomanska riket och Arabien. Var, när och hur? Jag måste nog läsa på.

Så jag blir kanske aldrig en äventyrare av Gertrudes kaliber, men i min egen lilla värld och här på bloggen, kan jag leva ut min fantasi. Och här är jag en äventyrare. En dag ska jag till och med våga ta en världskarta, riva den i bitar, blunda, blanda, välja en liten bit, sätta fingret någonstans på den lilla biten och åka till just den platsen utan att tveka. Det vore väl att vara äventyrare på riktigt… såvida inte fingret hamnat mitt i havet… Men när jag snurrar kartan idag och sätter fingret på, hamnar jag i Cordoba i Argentina. Sååå…

Se dokumentären om Gertrude Bell på Kunskapskanalen. En otroligt fångade dokumentär om en kvinna, världshistoria, politik och den ständiga maktkampen mellan världens maktländer.

BOK OCH FILMTIPS AV ÄVENTYRARE SOM LÄMNAT FOTSPÅR

KAREN BLIXEN [1885-1962]

Karen Blixen var en dansk författarinna som 1914-1931 var bosatt i brittiska Östafrika, numera Kenya.
# Boktips! Min afrikanska farm, skriven under pseudonymen Isak Dinesen
# Filmtips! 1985 filmatiserades Min afrikanska farm som “Mitt Afrika” med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna.

FARAO HATSHEPSUT [1508-1458 f.Kr]

Hon var en av det antika Egyptens få kvinnliga faraoner. Hon var dotter till Thutmosis, Totmes, I och gifte sig med sin halvbror Thutmosis II.
# Boktips! “Solens dotter” av Pauline Gedge. Historisk roman om Hatshepsuts liv som blandar fantasi och historiska fakta.

HEINRICH HARRER [1912-2006]

Harrer bergsklättrade i indiska delarna av Himalaya då andra världskriget startade, som deltagare i en tysk expedition som skulle de bestiga Nanga Parbat, världens nionde högsta berg.
# Boktips! “Sju år i Tibet” – Harrers berättelse om sin tid i Tibet.
# Filmtips! “Sju år i Tibet” – Filmen baserad på Heinrich Harrers bok om sin tid i Tibet och “Kundun” – Martin Scorseses film om Dalai Lama

HIRAM BINGHAM [1875-1956]

Steven Spielbergs äventyrsfilm Indiana Jones, är om man ska vara petig, baserad på en film från 1954 som heter Secret of the Incas. Men både den filmen och Indiana Jones huvudkaraktärer är i sin tur baserade på en verklig äventyrare. Hiram Bingham var 36 år när han insåg att det inte riktigt räckte med att undervisa i historia och politik på Harvad och senare Yale. Han ville ut i världen. Därför satte han samman en forskningsexpedition vars uppdrag var att hitta Inkaindianernas förlorade huvudstad, mest för att stilla sin egen nyfikenhet.
# Boktips! “The lost city of the Incas”.
# Filmtips! “Secret of the Incas” och “Indiana Jones.

Translation:
Watched a great documentary the other day about the female adventurer Gertrude Bell. She moved to Bagdad and the middle east around 1888 and stayed there here whole life exploring the Ottman empire and all the countries it included. She was a true adventurer. 

20

0

20

20