“Åh nu är det dags igen”. Jag tittar på kärleken på andra sidan köksbordet som har berättat med stor inlevelse om några detaljer inför sensommarens äventyr. Själva äventyret är jag jätte pepp på, men det är det där med detaljerna… De tilltalar inte mig det minsta, men jag vet också att om jag tar diskussionen, kommer jag att få höra att detaljerna är både roliga, men främst viktiga.
“Vad säger du om att vandra Fjällräven Classic?”
Frågan han ställde på vår fjärde dejt och jag svarade ja ganska snabbt. Även om jag visste att vi var i början av vår relation och äventyr låg några månader bort. Han hade vandrat tidigare. Flera gånger. Han hade all utrustning. Han hade dokument med vad han hade med sig tidigare år. Vad det vägt, vad som var viktigt och hans huvud var/är fullt med kunskap. Det var första gången jag förstod vilken slags person han var. Hur han får en fundering och sedan söker på alla detaljer.
Och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. När han efter mitt JA till att vandra, plockade fram datorn, skapade ett dokument och började fylla på. Vad vi behövde köpa till mig, vad som var bra att tänka på när man var två. Och jag, jag tittade på honom och visste inte vad jag skulle tro, eller säga.
JAG BÖRJADE PÅ NOLL
Själv hade jag varken erfarenhet, utrustning eller kunskap om vandring. Jag hade inte heller lust att planera såhär långt innan med saker jag måste tänka på, lära mig. Det kommer omöjligt att stanna kvar i huvudet. Själv ville jag se bilder, se vyerna, drömmar mig bort lite. Höra hur det känns att vandra så länge. Och så funderingen på vad man ska prata om när man går hela dagarna. Man kanske skulle kunna ha någon lek längs vägen, olika lappar med samtalsämne så att man samtidigt lär känna varandra ännu mer.
Det var när han nämnde att deodorant var onödigt som jag protesterade. Varpå han svarade att han tyckte att jag var lite oengagerad. Det blev väldigt uppenbart att vi båda hade olika bakgrunder, men också synsätt på vad som var viktigt. En ville planera, den andra drömma. En tyckte att den andra var oengagerad och den förra tyckte den andra var lite väl överdriven. Men, vi hade kunna fastna här. Vid att hänga upp oss på olikheterna och kanske så mycket att vi till och med hade ställt in våra planer på att vandra.
VANDRA, SÅ HÄR GJORDE VI
Jag tror att det är lätt att göra precis så. När man planerar resor, äventyr, men även i livet att när det blir lite jobbigt och obekvämt. Då ser man sig snabbt om efter genvägen, lätta vägen om det än är att backa helt. Snabbt tillbaka till det som är tryggt och där man har kontroll. Det vi dock upptäckte var att vi verkligen ville göra detta äventyr tillsammans och då var det bara att diskutera hur vi skulle klara det på bästa sätt.
Vi var medvetna om att det var en utmaning. Dessutom så tidigt i vår relation men det var samtidigt spännande att lära sig både om varandra men även om sig själv. Hur reagerar jag när någon tycker, gör eller antyder något som för mig är helt galet? Hur bra är jag själv på ta feedback, samt ge? Här kommer mina bästa tips för dig som planerar nu eller framöver, ett äventyr med någon. Olik eller inte, dessa tips är bra för alla.
1) Var överens om målet.
Så att inte den ena tänker en vandring där lukta på blommorna står i fokus och den andra tänker att 11 mil kommer vi klara på 3 dagar!
2) Respekt och inställning.
Respekt för varandras bakgrunder och kunskaper. Annorlunda är inte detsamma som fel. Det är bara en annan vinkling än din. Du kan till och med lära dig om du är tillräckligt öppen…
3) Vi är ett team!
Så vem är bra på vad, hur kan vi komplettera varandra på bästa sätt?
4) Var tydligt med vad ni behöver.
När jag till exempel har det kämpigt, är det värsta jag vet hejarop… Jag behöver även mat med jämna mellanrum och jag behöver veta hur mycket jag ska gå varje dag, men inga detaljer eller se på karta. Och givetvis tänker kärleken då raka motsatsen till mina svar… :). ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad” tycker jag att vi ska byta ut mot ”Behandla andra som de vill bli behandlad”. Mitt sätt är ju rätt för mig, hans sätt är ju rätt för honom
5) Beröm.
Hylla och lyft den andra när ni tränar inför utmaningen. Man kan faktiskt välja vad man fokuserar på, de ”fel” den andra har eller det som är bra. Och det smittar, man får tillbaka. Och så blir det fint på något sätt. Man hittar mer och fler bra saker och så börjar man känna sig stärkta. Tillsammans.
Så nu sitter vi här. Han med sina detaljer och jag med mitt drömmande. Denna gång ler vi lite över insikterna vi gjorde förra året. Idag vet vi mer. Idag är vi starkare tillsammans och kanske just för att vi vågar utmana oss. På äventyr. I livet. Hur det gick i vandringen, får ni reda på längre fram.
Translation
Malin from Ladda Om, talks about planing a hike with a new partner and attending Fjällräven Classic.
200
2020
