Resereportage Albanien, Ksamil och Saranda

 

Det är mörkt när vi kör in i Sarandë i södra Albanien. Färden genom staden ger en bisarr och overklig känsla. Jag har aldrig varit med om en liknande stad. Det är som om någon har släppt ner otaligt antal enorma byggklossar längs med små, små vägar på sluttningen av berget. En del färdiga, andra som stora gapande hål längs med vägarna.

 

Kanske allt kommer vara färdigbyggt om tio år, men jag fasar ändå över hur trafiken kommer vara då. Redan nu är den nästan ohanterlig, och har du bil, räkna med att det kan ta upp till en halvtimme att ta sig ut ur staden kvällstid. Det är tjockt med bilar och ännu mer folk. Att stanna här för solsemester känns långt bort. Så vi bestämmer oss för att köra vidare till Ksamil. En ort som jag läst om lite hemifrån, men som vi också blivit tipsade om av en taxichaufför i Makedonien. Så vi styr GPSen dit. Trots att vår trogna tjänare Booking säger att det inte finns några lediga rum där, bestämmer vi oss för att pröva lyckan med boende på plats. Och trots att vi haft en lång dag, att det är beckmörkt och att vi är hungriga, så chansar vi.

 

KSAMIL

 

Vi har ingen aning om hur det ser ut, eller var vi hamnat. Men det lilla slottet ser vi. Ett av få hus och hotell som är upplyst. Så jag går in, frågar, och de har ETT rum kvar. Det finns ändå en viss balans i världen. När vi körde genom Grekland blev vi först stannade av polis i grekiska bergen, lite kul faktiskt. Sedan blev vi kvarhållna i den grekiska tullen, där de inte ville släppa igenom oss med vår makedonska hyrbil. Tack och lov slapp vi efter en timmes väntande, att köra tillbaka till Makedonien, och kunde fortsätta köra igenom Grekland mot Albanien. Att hitta hotellrum direkt när man kommer fram, måste vara lite balans.

 

Resan genom Grekland var fantastisk. Det var som om någon hade lagt en gräsmatta av träd över bergen. Men jag får väl erkänna, jag känner mig lite lurad. Överallt började det dyka upp skyltar med varning för björn och räv. Så jag började så klart leta efter björn, och leta efter björn, och oj vad lurad jag kände mig. Jag såg inte en enda björn. Inte förrän på stranden i Ksamil. Där jag jag verkligen inte ville se dem. Vi vaknar upp till en fantastisk utsikt och upptäcker att vi hade hamnat på ett supermysig hotell, med riktigt vänlig personal. De fem dagarna vi skulle stanna, blev sju.

 

Albanien är ett av de nyaste och hetaste chartermålen. Och jag kan förstå varför. Det finns mycket potential, men det kommer kanske ta tio år innan man har kommit ikapp länder som Bulgarien och Turkiet. Om man ändå bestämmer sig för att åka hit, bör man ha tålamod med infrastruktur och pågående byggen. Här finns en baksida, så nära som på baksidan av hotellet som inte motsvarar framsidan, och det bör man vara beredd på.  Men här finns också en fantastisk natur, fantastiska berg, många små fina stränder, jättevänligt folk och nästan överallt får man en jättebra service.  Att det kan vara lite språkförbistringar ibland får man ta. Här pratas så klart albanska, en hel del pratar italienska eller grekiska, några makedonska. Inte helt självklart att de pratar engelska överallt. Cirka två tredjedelar av befolkningen är muslimer, enligt en folkräkning som gjordes under andra världskriget.

 

Vi valde stränderna i Sarandë och Ksamil. Här pågår byggandet av nya hotell för fullt. Det finns en hel del man inte bör missa. Som att ta en båt till Ksamil Islands och Lion park. Lion Park en strandpark med restaurang, bar, solstolar och live DJ. I Saranda ska man inte missa att ta en taxi till stadens topp där slottet Kalaja e Lekursit [Lekursit Castle] ger en vy över hela staden och härifrån har man en fantastisk solnedgång över havet. Det  finns grillrestaurang, pizzarestaurang och fik. Kanske du kommer hitta bättre mat på andra ställen, men inte säkert en bättre utsikt. Mellan Sarandë och Gjirokastër finns också Syri i Kaltër. En naturlig källa “Blue Eye” som är drygt 50 meter djup. Från Saranda kan man också åka båt till Grekiska Korfu.

 

STRÄNDERNA 

Men längs med kusten finns många fler strandstäder. Dhërmi [på bilden nedan] är en by som ligger mellan Vlorë och Sarandë. Här finns en fantastisk strand som erbjuder avkoppling och lite mindre folk. Vlorë är näst största hamnstaden efter Durrës, och strandpromenaden här är full av människor och smårestauranger. Stränderna är fina och familjevänliga. Sedan har vi Durrës, en av Albaniens äldsta städer. Här spenderade vi en natt och fick en ny upplevelse av fenomenet strandpromenad. Under sin historia har staden översvämmats tre gånger och den nuvarande staden är byggd ovanpå ruinerna av de två äldre. Staden ståtar med den största amfiteatern på Balkan. För närvarande har staden landets största hamn och har även den längsta strandlinjen. Stranden här är flera kilometer lång och minst tjugo meter bred. I brist på en traditionell strandpromenad, omvandlas hela stranden på kvällen till en “boardwalk”.

 

“Ksamil”

“Lion Park”

 “Sarandë” och “Lekursit Castle” 

 

“Dhermi”

 

 

0
Nyare Inlägg

Inga kommentarer

Lämna en kommentar