Jag har besökt 70 länder i mitt liv. Rest ett par gånger om året ett tag. Jag kan väl anse mig som resvan. Vid det här laget finns det misstag som inte borde ske… och ändå.
Jag har inte sovit. Jag är supertrött. Jag har lyckats välja ett par sneakers jag inte använt på länge. Självklart fått skoskav redan innan flyget avgått. Men jag är förberedd. Har compeed i handväskan. Den minsta varianten. Så lite upp och lite ner. Men det är inte här misstaget sker. Misstaget skedde för 12 dagar sedan. Att jag är lite otursförföljd när det kommer till Egypten, börjar bli mer regel än undantag. Ni minns kanske att vi för ett par år sedan missade vårt anslutningsflyg. Då tog jag ett medvetet dåligt beslut.
LÄS MER: Inte alla beslut på resande fot är bra beslut
EN DAG OMGIVEN AV ”FÖRSTA GÅNGEN”
Det finns en första gång för allt. Idag blir det en dag med många sådana. Jag tittade i passet. För 12 dagar sedan. Tänkte att det var giltigt till Juni. Note to self, ”förnya innan nästa resa”. Bra så. Men, i Egypten, som inte är Europa, krävs sex månaders giltighet innan avresa. Jag, som till och med skrivit om det här med passets giltighet och när det är ogiltigt.
Vi är bland de sista i gaten. Jag lämnar över mitt pass. Hon tittar i det. Tittar på mig, och ställer en enkel fråga:
– Har ni varit i Egypten förut?
– Jadå, svaret kommer snabbt.
– Men då vet ni att passet måste vara giltigt i sex månader på dagen?! Ditt går ut om fyra månader. Jag kan inte släppa på er på flyget.
– Ehh, what… jag har nationellt id??
– Det fungerar inte i Afrika.
Well, när jag tittade var det fem. Inte fyra. Liten tröst… och ingen hjälp alls. Så, första gången i mitt liv som jag inte blir påsläppt på ett flyg. Och första gången mitt bagage blivit tagat med OFFLOAD.
LÄS MER: När blir ett pass ogiltigt
HUR LÖSER MAN DET HÄR?
Först och främst. Sätt dig ner och andas några minuter. Sedan får man börja diskutera lösningar och i vilken ordning de ska göras. Det är faktiskt här vår resvana märks. Vi söker lösningar direkt och har lite i verktygslådan. Vi börjar med de enklaste.
1. Avboka taxin i Hurghada.
2. Prata med parkeringshuset om att kunna köra ut och in igen på samma bokning. Inte en självklarhet.
3. Köra till Polismyndigheten för ett provisoriskt pass. Tänk på att de vill ha en pdf av flygbiljetten. Antingen maila eller ha med utskrift. Kom ihåg, att rosa pass inte accepteras i alla länder. Jag får hjälp av världens finaste passhandläggare. Han får mig att glömma bedrövligheten och får mig att skratta högt. Jag ger honom min story och hans fikaunderhållning. Resebloggaren som inte hade koll på passreglerna.
4. Boka nytt flyg. Vill vi flyga idag, och är det möjligt, eller ska vi flyga imorgon istället. Det finns inga direktflyg. Varken denna dag eller kommande. Så istället för 4.5 timmar, blir det 8.5. Hittat flyg. Nu hålla timmarna för att platserna finns kvar när passet är fixat.
5. Boka hotell. Om planen med nytt flyg fallerar. Vi slipper detta steg.
6. Meddela hotellet att vi blir försenade så att rummet inte försvinner. Inget man behöver oroa sig för om man reser charter.
7. Gör om gör rätt.
Två timmar senare står vi åter parkerade i parkeringshuset på Kastrup. Flyget vi ville ta finns så klart inte kvar. Plan B. Istället för via Istanbul, blir det via Kairo. Boka. Och så börjar vi om. Går genom kylan. Checkar in bagaget. Vi får åtminstone fönster denna gång. Kör säkerhetskontrollen. Jag tar av bältet. Förra gången blev det kroppsskanning. Jag gör om gör rätt. Rött. Kroppskanning igen. Vi är åtminstone i fas med att göra om. Rött igen. För första gången, i nya maskiner, skannas mina skor. En fot i taget. Göran tar en jäger, igen. Och jag testar Tom Fords parfym Bitter Peach, igen.
Vi landar på The Union Kitchen. Öl. Pommes. Andas ut. Eller kanske vänta med att andas ut tills vi är framme. Vi ska mellanlanda i Kairo. Första gången på flygplatsen i Kairo. Och första gången vi flyger med Egyptair, som visar sig vara lite bättre än förväntat. Det ingår mat, och två resväskor per person á 23 kg, men skulle ändå inte vara vårt förstaval om det gick att undvika. De är, låt oss säga, varken nya eller hundra fräscha. Vi är framme i Hurghada 00.30 istället för 15.00.
LÄS MER: När vi råkade ut för en hagelstorm i Italien och hyrbilen blev okörbar.
SISTA UTMANINGEN & YTTERLIGARE ETT MISSTAG
Vi har landat i Hurghada och pustar ut. Kanske vi inte skulle gjort. Tar oss igenom processen med säkerhetskontrollerna och går sedan ut för att vänta på taxin vi förbokat via Booking. Å väntar. Att logga in på flygplatsens wifi visar sig vara en omöjlighet. Att köpa internet känner vi inte för just nu. Så utan webb, ingen möjlighet att kontakta taxibolaget. Tänker det blir billigare att bara ta en bil utanför. Pris, 55 euro. Jag blir lite irriterad. Taxin vi bokat kostar 80 kronor. Jag säger 20. Han går… och kommer tillbaka. 35. 30.
Vi går in i bilen. Han säger ”30 euro, deal”. Deal svarar jag. Tar en sekund. ”Plus 10 euros airport for airport exit”. Nope säger jag. Å både jag och mannen öppnar bildörren för att lämna. Okej, okej. De 25 minuter han påstod det skulle ta, 15. Väl framme kommer nästa fras ”if you think I am a good driver you can tip me”. We think not. Lämnat fram 50 sedel. Får tillbaka 15. Nu har mannen med fått nog. Han har varit väldigt chill. 20.
När vi landat på rummet, kopplat upp mig, upptäcker jag varför taxin inte kom. Jag bokade för 01.00, den 30 januari. Trodde jag. Bokningen? 01.00 31 januari. Något har blivit fel… å näää… det kan inte vara mitt fel :))).
PRISET FÖR LÄXAN
Pass = 980 kr
Parkering polishuset = 30 kr
Nytt flyg = 7 409 kr
Broavgift = 525 kr
Kaffe, liten = 48 kr
Taxi = 337 kr [transfern till hotellet ingick via Booking och var gratis]
Så kan det gå även om man är resvan. Med tanke på dagen, får man väl anse att vi gjort ett bra jobb att lösa situationen och haft lite tur på vägen. Det är dessutom första gången någonsin jag inte får boarda ett plan. Inställning ”bad girl moment”. Jag luktar åtminstone gott. Har testat Tom Fords parfym Bitter Peach. Bara 3600 kronor för 50 ml :)). Har aldrig doftat så rikt, men varit så fattig 🤭.
Translation
Sometimes, even if you are a skilled traveller, misstakes will happen. This time, by me on our way to Egypt. A country we’ve visited four times. A still what shouldn’ happen happens. I am not aloud to board the plane.
20020
