– I samarbete med German National Tourist Board & Nordic TB –
Klockan är fyra på morgonen och jag är inte jättepigg. Redan på första etappen av resan, på planet till Berlin, längtar jag efter kvällen och att kunna gå och lägga mig. Men det är några timmar dit. Jag är på väg till Rüdesheim am Rhein, sydväst om Frankfurt.
Min färdplan ser ut lite så här:
1.5 timmar bil till Köpenham
1 timme i Köpenhamn
1 timme flyg till Berlin, med Air Berlin
1 timme i Berlin
1 timme till Frankfurt
1, 5 timmar i Frankfurt
25 min Tåg till Meinz Kastel
40 min Tåg till Rüdesheim
15 minuter promenad till hotellet.
= Cirka 8,5 timmar
Jag har ju normalt inget emot långa resor. Tvärtom, jag gillar dem konstigt nog. Men jag har lite svårt för korta resor som blir långa. Timmen i Berlin räckte precis så att jag hann ta mig från Gate D till A. Det är en bit mellan terminalerna. Resan till Frankfurt gick bra. Jag slumrade mest hela vägen. Väl i Frankfurt började hopplat. Tjejen på innersta sätet höll nästan på att klättra över mig och mittengrannen för att ta sig ut, och tvingade mig på något sätt ut mig i gången. Jag hatar verkligen att behöva stressa av planet. Utanför stod bussen. Som gick när den var full. Där satt hon och väntade.
Så där. Bra så. Jag har en och en halv timme på mig att ta mig till tågstationen. Gott om tid sa du. När vi väl kommit in på terminalen har en halvtimme redan gått. Enligt kartan ligger tågstationen precis där, vid min terminal. Men en annan terminal. Som man måste åka till med en Skytrain. Som ligger några våningar upp. Tåget innan tåget liksom.
Och där satt jag. På perrongen. På terminal 1. Lyckats lösa biljett och hitta det lokala tåget. Nu hoppas jag bara på att jag är på rätt perrong och åker på rätt håll. Väl på tåget känns allt faktisk okej. Det känns som hemma i Skåne. Pågatågen ni vet. Och jag börjar äntligen slappna av. Inte för att jag varit stressad, men ändå lite spänd. Men än är jag ju inte framme. Ett tågbyte till. I Meinz Kastel har jag tio minuter på mig att ta mig till rätt perrong. Med lite hjälp stannar jag på samma sida där jag gått av och hoppas att jag kommer åka på rätt håll.
Tåget kommer jag hoppar på. Mackan i påsen, som jag köpte i Frankfurt skriker efter mig. Och magen skriker efter den. Mackan som jag hade tänkt äta vid en fönsterplats på sista tåget och njuta av utsikten. Ehh fönsterplats. Ehh Macka. Tåget är så överfullt att jag inte ens kan röra armarna. Stå upp i fyrtiofem minuter. Tur att jag inte har problem med blodsockret. En kopp kaffe till frukost har ändå funkat bra. Och jag vet att detta är inte är en stor sak. Det vet jag. Jag vet också att pendlarna storskrattar just nu. Men den bjuder jag på. Det gör jag. Ni får skratta. Jag är ingen pendlare. Jag är inte soloresenär. Och ja, jag erkänner, jag är nog en gnutta bekväm.
Ja, en händelserik dag och då har jag inte ens börjat upptäcka Rüdesheim. Men lunchen lär väl smaka fantastiskt. Jag går av tåget och genom stationshuset. Och leendet är där utan att jag är medveten om det. Att jag precis svettats i en trång tågkupé är som bortglömt.
Rüdesheim hör ni..
Det är varmt, luktar hav och pizza…
Translation:
My journey to Rüdesheim in Germany wasn´t really complicated. It just felt like it was. Maybe because of the early hour or maybe because of the many transportations.
Resan gjordes i samarbete med German National Tourist Board & Nordic TB, #EnjoyGermanNature #MittTyskland
200
2020
Jag hade precis samma resrutt till “min” tyska destination! Fast med förseningar och missade flygbyten… Fick en hel del dötid att utforska tyska flygplatser och tågstationer om man säger så ;-). Tur du kom fram bra tillslut och den välkomnande doften av pizza låter inte alls så tokigt!
Jösses. Vet inte om jag hade kunnat hantera ett missat plan med :). Men samtidigt, visst blir man lite starkare av de här situationerna. Mycket kaffe då ;) :)
Haha vad fint beskrivet! Känner igen mig till 100%.
Haha. Gillar att du använder fint :)… Nästa gång kommer jag vara iskall :)
Jösses. Jag har inte heller något emot långa resor men precis som du säger – när korta resor blir långa. Jag har inte haft något emot att kryssa mig fram mellan flygplatser för att komma till min destination men ju fler resor jag gör desto mer bekväm blir jag. Och jag har det nog sämre ställt med blodsockret än dig där, vad det verkar… Lyckligtvis har du ju kommit till en helt fantastisk fin stad och region!
Vågar knappt säga det högt, men jag gillar flygplatser. De flesta i alla fall :). Men det var absolut värt det. De Nordiska pensionärerna verkar veta en massa om Tyskland som vi andra inte haft en aning om :). Time to discover Germany…
Haha.. så roligt att läsa. Låter ju lite jobbigt men allt är glömt när man väl kommit fram :)
Det är ju det. Och om man tänker efter lite, så uppskattar man det kanske ÄNNU mer när man kommer fram :D
hahahahahahahahaaha
Jag hatar också att pendla men det där var roligt att läsa. Så skönt när det är andra som utsätts och inte en själv..
Eller hur… Jag funderar på att skriva om hemresan… För den var ännu
värre hahaha….