Med SOS Barnbyar i Kiev i Ukraina och om att hjälpen når fram, del I…

Ukraina, Kiev 2

 

Det första intryckt av Ukraina är inte att det skulle vara ett fattigt land. Flygplatsen i Kiev är stor och fräsch och utanför syns inga tecken på fattigdom eller hemlöshet. Det är inte förrän mina svenska kollegor börjar leta bilbälte i minibussen som man börjar få en bild av ett annat land. Ett östland. Jag är här med SOS Barnbyar och Svenska Lantchips och färden till SOS Barnbyars samarbetsparters, FSP, är lite som en berg och dalbana, och ladorna och trabanterna kör mer mitt i vägen än på rätt sida. Det visar sig finnas en anledning. Helt plötsligt gör bilen en u-sväng runt ett stort hål i vägen. Eller man kanske inte ska kalla det ett hål. Det ger er fel bild. Det är mer som en mindre krater. Gäller att man är med. Samtidigt som dieselångorna når min näsa försöker jag fräscha till mina kunskaper i kyrilliska. Sport, restaurang, Porche, Odessa, jodå, jag kan.

Det platta landskapet påminner om Skåne. Och utsidan av det vi ser förklarar inte behovet av hjälporganisationerna. När vi kör igenom Kiev är allt jag ser vackra kyrkor, fantastiska gamla byggnader och nya moderna glashus. Men det är inte alltid fattigdom är så påtaglig som i många afrikanska eller asiatiska länder. Och jag måste erkänna att jag är ganska oinsatt i landets situation och kanske borde jag varit bättre insatt.

Att länderna i före detta Sovjetunionen har en komplicerad historia visste jag, och Ukraina är inget undantag. Precis som många länder i Europa har det varit ockuperat ett flertal gånger. Peter den store var här, mongolerna var här, polackerna var här, litauerna var här och till med svenskarna var här under Katarina den II tid. Ukraina är efter Ryssland Europas näst största land. Under sovjettiden var Ukraina de höga kommunistledarnas semesterparadis tack vare medelhavsklimatet vid svarta havet. Populära turistmål var och är Lviv, Kiev, Odessa och Krim. Men vad man också bör veta är att här finns en fattigdom på 29 % och att landet är ett av världens mest korrumperade.

På Svenska Ambassaden i Kiev träffar vi den svenska ambassadören Andreas von Beckerath. Här får vi höra lite mer om situationen i Ukraina och hur Svenska Ambassaden samarbetar med landets regering. Det övergripande målet för svenska samarbete med Ukraina är att stödja reformer som leder till Ukrainas vidare integrering i europeiska strukturer. Man jobbar med Energi och miljö, man jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter och frihandelsavtalet med EU. Globalt sett är Ukraina ett medelinkomstland. Därför kan landet inte få reformstöd och inte heller bistånd. Men landet behöver trots det hjälp.

Ukraina är ett av Europas mest ekonomiskt misskötta länder. Största problemet är som sagt korruptionen. Rättssystemet är genomkorrumperat och bara fem procent av landets invånare har förtroendet för rättsväsendet. Den som betalar mest vinner. En av de mest korrumperade områdena är sorgligt nog sjukvården. Trots att vården är fri, får man man ändå betala för att få vård. För sjukhusen får nästan inga pengar till löner eller biträden. Så systemet förutsätter att att man får in pengar via korruption. Läkare och lärare har sämre lön än socialarbetare. 1990 hade Polen och Ukraina samma bmp. Idag har Polen tre gånger så mycket.

Det finns i landet 100 000 placerade barn. ”Social orphans”. Det innebär att barnen inte är föräldralösa, men de tas hand om av andra än sina föräldrar. HIV är ett jätteproblem här och peakar mest i världen. Och en anledning är det stora drogmissbruk som finns här kopplat till dåligt heroin. Barnen far väldigt illa både psykiskt och fysiskt. Något som SOS Barnbyar försöker göra något åt. Genom sitt familjestärkande program, försöka man stödja biologiska familjer att förbli familjer.

 

Ukraina, Kiev 3 Ukraina, Kiev 1

 

Under vår resa besöker vi utöver en av SOS Barnbyar, fyra familjer och ett barnhem. Och skillnaderna på var ett barn hamnar är påtagliga. Vi får också höra historier om hur till och med barnhemmen i Ukraina används för korruptionens syften. Barnhem avsedda för trettio barn, men där det bara finns tre. Där man anger att bättre mat köps till barnen än vad man i verkligheten gör. Barnhem där det finns tio barn, men bara en person som hjälper till vid läggdags.

SOS Barnbyar jobbar som sagt inte bara med att bygga barnbyar. Man jobbar också med familjestärkande program, som skräddarsys efter varje familjs specifika situation och behov. Det kan handla om att ge mikrolån, utbildningsstöd eller hjälp i form av mediciner och sjukvård. Familjerna får komma till läkare, göra hälsoundersökningar och få mediciner vid behov. Ibland erbjuds psykologiskt stöd som hjälper dem att bearbeta svårigheter och kunna se framåt, och ibland delar man ut matpaket som gör att barn och föräldrar kan äta sig mätta.

Målet är att familjen ska kunna hålla ihop, ta sig ur sin svåra situation och på sikt kunna stå på egna ben. I många fall kan ett mikrolån vara den avgörande skillnaden för en familjs överlevnad. Pengarna utgör ett startkapital som gör att familjer får en nystart. Det kan innebära ett lån för att starta eget företag, bli självförsörjande och ge barnen bättre förutsättningar. Det är en hjälp till självhjälp och skulden amorteras successivt. Vidare får familjerna stöd till skolutgifter och hjälp med material så att barnen kan gå i skolan, och ibland erbjuds yrkesutbildningar som hjälper föräldrarna att få ett jobb och komma på fötter.

Från nittonde våningen på SOS samarbetspartner i Brovary, FSP, utanför Kiev, är utsikten inte annat än en upplevelse. Och igen ser man bara den där vackra ytan. Men jag ska snart komma att förstå. Förstå varför vi är här. Vi besöker flera familjer och den första finns byn där vi är just nu. Brovary. En av alla de familjer som sos barnbyar hjälpt. Och de ser med hopp på framtiden.

Hela familjen i Brovary har klätt upp sig inför vårt besök och trots att de har så lite, möts vi i dörren med ett traditionsenligt stort bröd, Kolach. Ett bröd som man delar med sina gäster vid stora tillfällen och fester. Vi pratar med familjen som berättar hur det har fått hjälp av SOS Barnbyar. Det är inte helt ovanligt i Ukraina att barnens pappor överger familjen och att mödrarna får försöka klara sig själva. Denna familjen är en av de många som blivit hjälpta av det familjestärkande programmet.

Mamman har idag jobb och har börjat försörja familjen. Den fyraåriga sonen som man inte trodde kunde prata, fick träffa läkare och det visade sig att han inte kan höra. Idag väntar de på att han ska få en hörapparat. De är så gästvänliga och tacksamma. När vi går får alla vars en liten present av dottern som gjort alla själv. Och känslan av de som alltid har så lite, vill dela med sig mest, blir så stark. Och man önskar att man kunde göra mer.

Om några dagar fortsätter jag berätta om några av de andra familjerna vi besökte….

 

Ukraina, Kiev 4 Ukraina, Kiev 17 Ukraina, Kiev 16 Ukraina, Kiev 5 Ukraina, Kiev 6 Ukraina, Kiev 7 Ukraina, Kiev 8 Ukraina, Kiev 9 Ukraina, Kiev 10 Ukraina, Kiev 11 Ukraina, Kiev 12 Ukraina, Kiev 13 Ukraina, Kiev 14 Ukraina, Kiev 15

 

Translation;
My last trip went to Kiev in the Ukraine with SOS Childrens Villages and Svenska Lantchips. We got to see a small part of their important work helping children and families all over the world. 

 

Resan tillsammans med; [SOS Barnbyar Sverige][Svenska Lantchips]
Foto: © Discovering The Planet

 

20
Nästa Inlägg
Föregående inlägg

Välkommen till resebloggen Discovering The Planet. En reseblogg för alla som älskar att resa när och fjärran. Här delar vi med oss av våra resor, upplevelser och intryck. Du är välkommen att följa med på vår resa.

8 Comments

  • FREEDOMtravel 2016, april 26 at

    Intressant att läsa ditt reportage och fina bilder! När man besöker fattiga människor och ser hur generösa de är blir man berörd. Många gånger undrar jag hur vi tänker i Sverige, när vi undrar hur vi ska klara oss? Vi som har det så bra! Då menar många att vi inte har det, inte alla. Visserligen finns det skillnader, men att vara fattig i Sverige är inte samma sak som att vara fattig i andra delar av världen! Vi har varit i Ukraina tre gånger och gillade landet mycket. Men vi har verkligen bara sett en viss del av landet, dvs vi har bott på hotell, gått på bra restauranger osv. Vi har varit två gånger i Kiev och en gång vid Svarta havet, på Krimhalvön.

    Reply
    • Discovering The Planet 2016, april 26 at

      Tack fina ni. Och jag håller såååå med. Jag tror att många här hemma inte har
      sett hur fattigdom kan se ut. Att inte klara sig i Sverige innebär ändå ett socialt
      skyddsnät genom A-kassa eller Socialbidrag. Något som många i världen skulle kalla
      lyx. Gillade också Kiev och vill absolut tillbaka för att turista lite.

      Hade sett fram emot att träffa er i helgen, men ni åker till Kroatien? Ser fram
      emot att umgås lite i Budapest :)…

      Reply
  • Resfredag 2016, april 26 at

    Så otroligt intressant att läsa! ”Att resa är att leva”, och aldrig blir man så medveten om sitt eget liv som när man ser andras…

    Reply
    • Discovering The Planet 2016, april 26 at

      Så är det nog. Jag tror att varje resa jag gör, gör mig till en lite bättre person.
      Lär mig också uppskatta alla möjligheter vi har lite mer och inte ta allt för givet…

      Reply
  • Lanclin 2016, april 27 at

    Man kan ha alla möjliga etiska och moraliska tankar kring att resa runt i världen och smutsa ner, stödja diverse tvivelaktiga makthavare osv osv men i slutänden tror jag att se och uppleva andra medmänniskors liv och vardag ger oss kunskaper som gör oss till bättre människor. Detta naturligtvis under förutsättningar att man reflekterar över hur de människorna vars land man besöker faktiskt har det. Resor som din till Ukraina tycker jag fler skulle göra helt enkelt! :)

    Reply
    • Discovering The Planet 2016, april 27 at

      Så sant Linnea. Hör många som dömer både människorna och landet man befinner sig i
      när man reser. Livet är ju inte alltid så lätt som man skulle kunna tro…

      Reply
  • Marias Memoarer 2016, maj 2 at

    Tack för ett fint reportage, det måste verkligen ha varit en stark upplevelse!

    Reply
    • Discovering The Planet 2016, maj 2 at

      Jag känner mig hedrad som fått vara med om en sådan här resa. Man lär sig mycket
      både om organisationer som SOS men också om sig själv. :).

      Reply

Leave a Comment