2020. Året vi knappt nämner längre. Året som gav oss en tvåårig kamp med Corona. 2022. Två år senare. Världen börjar se ljusningen. Allt öppnas upp igen och vi börjar återvända till en lite mer normaliserad värld. Det blev en kort ljusglimt. 2022. Ett tvåårigt krig i vårt närområde.
24 Februari påbörjar Ryssland och Putin en ”militär specialoperation” mot Ukraina. Något som idag är en fullskalig invasion av Ukraina och ett nu tvåårigt krig. Folket i Ukraina har drabbats hårt av kriget. Två år av fullskalig invasion har tvingat nästan 10 miljoner ukrainare på flykt och lämnat cirka en tredjedel av befolkningen i behov av humanitärt stöd. Ett land som redan hade problem med både fattigdom, utsatthet och korruption. Självklart kommer många av de här tankarna lite ur, att jag snart är på väg till ett annat land i före detta Sovjetunionen. Uzbekistan. Det blir hittills mitt andra besök i ett före detta Sovjetiskt land. Och jag är verkligen spänd och extremt nyfiken.
SOVJETUNIONEN & UKRAINA
Ryssland har en alldeles för lång historia för att prata om här. Och kriget som pågår kräver en full förståelse för både politik, geografiska gränser och historia. Men som amatör, och som någon som besökt några av de utsatta i Ukraina, har jag så klart ändå en amatörs åsikt. Faktum är, att Sovjetunionen som land existerade bara mellan 1922-1991. Fallet av Berlinmuren ledde till att protester spred sig till de övriga länder i Östeuropa, och de kommunistiska diktaturerna föll.
Den 31 december 1991 upplöstes Sovjetunionen officiellt och därmed var det kalla kriget slut. Innan dess var Sovjetunionen en enpartistat som styrdes av kommunistpartiet och dess ledare och bestod av länderna; Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Estland, Georgien, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Ukraina och Uzbekistan.
Ukraina, som var en del av forna Sovjetunionen, utropade sig som självständigt efter en folkomröstning år 1991 där 90 procent av Ukrainas befolkning röstade för en självständighet. Landet har varit en suverän stat sedan dess, men Vladimir Putins tillträde som president i Ryssland år 2000 har komplicerat Ukrainas självständighet många gånger.
Han påstår att det finns ett kulturellt och historiskt band mellan länderna, delvis eftersom Ukraina och Ryssland var med och grundade Sovjetunionen 1922, delvis för att det finns en rysktalande befolkning i Ukraina. Han anser därför att Ryssland har rätt till inflytande i Ukraina, och hävdar även att Ukraina aldrig kan bli en “fullvärdig nation.
– Utdrag ur artikeln “En tillbakablick på vad som orsakade invasionen av Ukraina“.
HISTORISKA GRÄNSER
Jag funderar lite. På hur Ryssland och Kina tänker. Att det som en gång tillhörde deras storriken, åter ska göra det. Jag undrar, tänk om fler länder, före detta stormakter tänkte så. Grekland. Turkiet. Egypten. Sverige. När ska man inse att världen förändrats och nya gränser skapats, och acceptera det. Och leva det korta liv man har, så bra som möjligt. Är det inte dags för de här narcissistiska och maktgalna ledarna att inse att vi lever i en ny värld. Och de historiska gränserna är, just historiska. Samma tankar gäller i min värld för Israel och Palestina. Det är dags att lära sig dela utrymmen med varandra. För barnens skull. Och framtidens skull.
Man skulle kunna tro att globalisering och människors stora rörelse på vår planet skulle minska gränsers betydelse. Människor rör sig mer än någonsin mellan länder, och idéer och information sprids blixtsnabbt utan hänsyn till juridiska och administrativa gränser. Men trots det, verkar verkligheten och utvecklingen gå åt ett annat håll. Vi ser en utveckling där gränser blir allt viktigare i den globaliserade världen. På senare tid en typ av gränsdragningar, ofta präglade av identitetspolitik och nationalism i vissa delar av världen.
MITT BESÖK I UKRAINA
Jag besökte Ukraina och Kiev 2019. Det var en resa jag gjorde tillsammans med SOS Barnbyar och Svenska Lantchips. Det jag såg och lärde mig då, var långt ifrån turismens fina vardag. Jag är ödmjuk inför att vi fick komma hem till flera familjer som levde under svåra omständigheter. Vi besökte en av SOS barnbyar där barnen levde i en helt annan omhuldad verklighet. Och vi besökte den Svenska ambassadören i Kiev som berättade om vad som pågick i Ukraina och vad man försökte förändra för att göra det bättre för invånarna. En resa som gjorde en tacksam och ödmjuk inför hur livet är för många.
LÄS MER: Alla artiklarna från den resan och alla möten vi gjorde hittar du här.
Translation
Looking back at my visit to Kiev and Ukraine with Sos Childrens villages, and thinging out loud about the Russian invasion of Ukraine.
200
2020
