Storbritannien. Länge var det en ganska blek fläck på min mentala resekarta. Inte för att det saknade charm, jag såg den bara inte. Varför betala för att resa till ett klimat som påminner misstänkt mycket om det man redan har hemma i Sverige? Den logiken höll i sig… länge. Men så en dag, hösten 2017, plingade det till i inkorgen. En inbjudan till en pressresa till Skottland.
Plötsligt kändes min tidigare tvekan… väldigt teoretisk. Hade jag fått välja själv, hade jag nog börjat just där ändå. Så det tvekades inte en sekund. Några månader senare stod jag där, i november, och insåg ganska snabbt varför så många faktiskt dras hit. Under resans gång blev det tydligare och tydligare, varför så många åker till Skottland och Storbritannien. Den andra resan, som gick till England, var också av en händelse. Vi blev bjudna på ett bröllop… och sådana tackar vi inte nej till. I samband med det bröllopet gjordes en lång roadtrip som tog oss från Worshester, Stratford Upon Avon, Bristol och Cornwalls magiska byar. Ni vet, sådana som ser ut som om någon överdrivit lite med “charm”-reglaget.
Nu är vi på plats igen. För tredje gången [för mig, mannen har varit i England många gånger]. Och åter är det något annat som styrt att vi hamnat här. En inbjudan att få bo på Karma Salford Hall i Vale of Evesham. I Worcestershire [där vi också var förra gången]. Här ska vi spendera tre dagar och sedan avsluta med två dagar i London. Staden jag aldrig besökt. Ja, det är sant. Planen? Löst hållen. Full av goda intentioner. Och ungefär 47 tips från vänner och andra resebloggare. Vi ska huvudsaklingen upptäcka Cotswolds. Regionen är klassad som ett “Area of Outstanding Natural Beauty”, men är inte UNESCO-klassat.
LÄS MER: Om vår resa i Cornwall
Cotswolds sträcker sig över flera grevskap, främst Gloucestershire, Oxfordshire, Warwickshire, Worcestershire och Wiltshire. Det mesta på vår lista finns i Glouchestershire. Och nej, jag jag har inga förhoppningar om att vi att hinna med allt på listan. Vill uppleva varje plats i lugn och ro. Det här finns på listan. Det som inte hinns med, det hinns helt enkelt inte med.
▪︎ Evesham – Kanske imorgon
▪︎ Broadway – Check
▪︎ Bibury – Check
▪︎ Stow-on-the-wold – Nja, drive by.
▪︎ Castle Comb – Check
▪︎ Bourton-on-the-water – Drive through, såg ändå rätt mycket. Så check.
▪︎ Slaghters Manor, Afternoon tea
▪︎ Bretforton, The Fleece in – Check
▪︎ Oxford [redan strykts på våra vänners rekommendation, man behöver minst en dag där tyckte de].
▪︎ Burford – Nja, stannade på ett cool gårdsbutik & café. Men det var allt.
Vi har flygit från Köpenhamn till Stansted där vi snabbt hämtar ur vår hyrbil. Vill bara i förbifarten nämna, att Stansted är en lustig flygplats. Stor och liten på en och samma gång. På nedre plan ett helt gäng med transferbussar i rader. Och medan man väntar… kaféer mitt emot. Lite annorlunda upplevelse för oss. Från Stansted tar det cirka två och halv timme till Herrgården där vi ska bo. Vi kan väl säga att vi inte blir besvikna.
Vi har bara varit här ett dygn.
Ett. Enda. Dygn.
Och jag är redan fullständigt överstimulerad av intryck och möjligen också lite sockerskadad. Jag börjar långsamt förstå hur man blir anglofil. Det smyger sig på. Först tänker man “det här var ju trevligt”… och plötsligt sitter man där med en scone i ena handen och funderar på att börja säga “lovely” i varje mening. Vi har chillat på herrgården, redan ätit alldeles för mycket mat, ätit sockerkaka och canneloni i Broadway. Dessutom har vi mött upp vänner [samma vänner vars bröllop vi hade äran att närvara på] på en av Englands äldsta pubar ”The Flece Inn” i Bretforton. 600 år i samma familjs ägo. Har så mycket jag vill berätta för er om. Håll ut :).
Ha en riktigt fin söndag 🌞
Translation
Just a small live update from England and the Cotswalds.
