2020 gick över i 2021. Torsdag blev Fredag. Och inget förändrades. Inte för mig. Många ser 2021 som en nystart och fortsätter sitt liv där det tog slut i Mars 2020. Man har börjat boka resor. Planera sommaren. Planera hösten. Men jag vi, planerar inget just nu. Vi väntar.
Dagens månadssvep är kanske lite personligare, lite mer politiskt och lite mer åsiktsfullt än vad ni brukar kunna läsa här på bloggen. Det kan vara så, att all den här fria tiden man har, istället för att fyllas av nya upplevelser, nya platser och nya möten, nu fylls av nyheter och dokumentärer. Det gör väl, att man lägger lite mer tid på att fundera på sig själv, sin situation och på vad som händer i vår värld.
RESA VERSA INTE RESA
Jag har hamnat i någon typ av solidariskt vägskäl. Jag har, kanske fler gånger än jag skulle önska, nämnt att jag lever med ME/CFS. Det är en neurologisk sjukdom som gör man känner sig oerhört hjärntrött, trött i kroppen och utmattad och det går inte att vila bort. Jag tillhör också den gruppen som blir lite bättre när jag befinner mig i sol och värme. Så höst och vinter blir jag ofta väldigt mycket sämre. Just nu skulle jag verkligen behöva lite sol och värme, men jag kan inte förmå mig att se att min situation är viktigare än hela vårt samhälles. Pandemin är så mycket större än mig och jag känner att vi alla behöver göra allt vi kan, så att livet kan bli lite mer som det brukade, så fort som möjligt. Så, vi reser inte. Vi väntar.
JOBBET BAKOM BLOGGEN & ALLA SKAMLIGA FÖRSLAG
Det har tagit mig elva år att bygga upp den här bloggen och resesidan. Och det har mest varit roligt, är en passion och har lett till att jag de senaste åren har fått möjligheten att göra många roliga samarbeten. Men oerhört många timmar läggs på att skapa intressanta inlägg och guider med bra bilder och fakta. Att ni läsare har tillgång till det kostnadsfritt är ju en självklarhet. Men ibland har man möjligheten att göra ett betalt samarbete. Och det behövs. Att driva en så här stor blogg kostar en del. I både tid och pengar. Det är dessutom mitt jobb och mitt företag. Och jag får ofta erbjudanden om samarbeten.
De allra flesta tackar jag faktiskt nej till. Det kan vara att jag inte känner att jag kan försvara samarbetet, eller ofta, att det handlar om att man vill synas på min blogg, men inte betala för det. Det har alltid varit viktigt för mig att tacka nej på ett professionellt sätt och gå vidare. Men härom dagen, blev jag faktiskt riktigt upprörd och vill för ovanligheten skull, dela det mer er. Jag fick ett erbjudande om ett samarbete jag faktiskt blev glad över. Efter en massa mailande fram och tillbaka, visade sig, att det här superstora företaget, inte alls ville betala för att synas här. De ville att jag skulle länka till dem. I ett av mina mest lästa inlägg. Och inte betala en krona för det.
Som ersättning, skulle jag få all hjälp jag behövde, med att skapa ett affiliateprogram hos dem. En affiliatelänk innebär, att jag eventuellt kan tjäna några kronor. Om någon av er klickar på länken. Och handlar något. Det som gör mig upprörd? Att de i presentationen berättar att de är ett av världens största företag inom sin bransch. Borde de då inte kunna betala för att marknadsföra sig hos en liten företagare? Så, nu vet ni lite om vad som händer bakom kulisserna här, ofta :).
NÄR TRUMP FÖRSVANN
Dagen när Trump stängdes av från Sociala Media, var dagen när jag, och många med mig i
världen, kunde börja andas igen. Yttrandefrihet. Självklart. Sån länge det inte leder till att folk skadas fysiskt eller diskriminerar. Även om det i sig blir Moment 22. Att de som diskriminerar nu blir diskriminerade?!
RESEGRUPPER PÅ FACEBOOK & DISSANDET AV VISSA LÄNDER
Normalt försöker jag hålla mig borta från stora resegrupper på FB. Anledningen är att jag mer ofta än sällan, blir upprörd av diskussioner som pågår där. Men härom dagen kom en tråd upp som förslag i mitt flöde och jag sögs ofrivilligt in. Frågan var enkel. Om man ska åka till Gambia, vart ska man då åka? Och det är nu de där jobbiga trollen dyker upp. Eller troll och troll. Folk som varit där en gång, och ALDRIG ska dit igen. Fine. Det är ok. Men… De har åkt dit för att det är billigt, men klagar sedan på tiggare, på säljare, på att det är fattigt och smutsigt. Och kvinnor åker dit för att träffa unga män. Varför är det skillnad mot män som åker till Thailand för att köpa kvinnor… eller för all del här i Sverige?
Och varför väljer man att åka till ett land som är just fattigt, om man inte vill se verkligheten?? Vi har varit i Gambia. Och vi gillade Gambia. Men vi åkte dit med en förståelse för hur situationen är där. De har inte lyxen att klaga på att det är fattigt och smutsigt. De försöker bara överleva sin vardag. Kan vi som åker dit, frivilligt, då inte ha förståelse för att det är så i många länder i världen? Ha lite empati? Jag vet inte, är det bara jag?? Men det finns få saker som gör mig så arg, som när vi priviligierade människor klagar på en stad eller ett land, som vi frivilligt valt att åka till, och inte har empati och förståelse för deras situation. Är vi så nonchalanta?! Så bortskämda?!
P3 DOKUMÄNTER OM EBOLA
Jag är på väg ner till stugan i Nyhusen. Där är inget på radio jag vill lyssna på. Så jag får för mig att sätta igång en podd. Jag som i princip aldrig lyssnar på poddar. Med tanke på den pågående pandemin, är det kanske inte konstigt att jag dras till avsnittet om Ebolaviruset. Och jag måste bara säga, att det är oerhört starka känslor som väcks. Så om du är väldigt känslig kanske du inte ska lyssna. Det är till och med så att jag halvvägs genom programmet tänker, tack och lov att det är Corona vi har och inte Ebola. Vilken oerhört hemsk tanke att få. Lyssna här.
RENES BRYGGA, SARA DAWN FINER & MIN VERKLIGHET
Förra veckans avsnitt av Renes Brygga [med Sara Dawn Finer, John Lundvik och Marianne Mörck] är det nog det som berört mig mest hittills. Sara Dawns öppenhet men känslan av att inte passa in i Sverige, berörde mig starkt. Hon är född i USA och uppväxt med Amerikanska föräldrar, men måste anpassa sin personlighet för att passa in i det Svenska samhället. Att behöva tvinga in sin egen personlighet i en box för att bli accepterad och hur det gav upphov till en osäkerhet av att inte våga vara sig själv i alla lägen.
Jag har aldrig kunnat förklara den känslan så exakt, men så har jag känt ända sedan jag flyttade från lilla Eslöv till Kristianstad. Att jag hade en för stor personlighet för denna stad, och att jag hela tiden tvingades låsa in delar av den i en box. På riktigt, under mitt första halvår här, var det en lärare som sa till mig, “Daniela, du måste tona ner din personlighet”. Det gör något med en. Det förändrar en. För drömmer vi inte alla om “att bara få vara oss själva”?!
LÄSTIPS
Senaste året har jag läst färre resebloggar än vanligt. Kanske för att det mest handlat om Sverige, vilket är okej. Men jag har ju alltid varit mer nyfiken på resten av världen. De som jag följt hängivet är Resefredag, Dryden, Rucksack, 4000mil och Freedom Travel. Men så trillade jag häromdagen in på en ny blogg. First Morning. Och oj vad många bra inlägg det fanns att läsa där. Här är två jag tycker ni ska läsa.
Bara för att man kan, betyder inte att man ska
Resor i Coronas tid
Translation
Here are my personal thought about everything and anything this last month.
200
2020
Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver! I allt från att jag inte heller bokar några resor ännu, till besvikelsen över skamliga samarbetsförslag och till Sarah DF (och dig) och känslan av kvävas i sin personlighet för att passa in. Vi får ta en digital AW snart känner jag! Kram! <3
♡
Normalt reagerar man ju inte på de där förslagen. För ofta kommer de från okunskap… men stora företag som vill utnyttja… då brinner det lite :).
Gärna, men ännu hellre IRL så fort det går :). Ni/Du är välkomna till Nyehusen.
Tack för länken! Och stor igenkänning på skamliga förslag. Så trött på det. Just idag någon som ville att vi skulle skriva gratis om deras företag (efter att han berättade hur stora de var och hur bra det gick och hur stor omsättning de hade). Sååå trött. Tackar också nej till affiliate. Tycker inte att upplägget är rättvist. Om vi visar upp ett företag så får de synlighet och seo-kraft via länk, som löper år efter år. Någon kanske klickar på länken och köper sammavecka, men de flesta kanske bara ser och uppmärksammar företaget, kanske minns namnet, kanske berättar för någon, kanske köper två år senare … Men det enda som räknas är de som klickar och köper samma vecka. Känns inte rättvist.
Det är just det, att de berättar hur stora de är som skapar irritationen. Att småföretagare ska jobba grattis för dem. Så himla oförskämt. Man önskar att de nämnde affiliate redan i första mailet, så man slapp lägga tid och energi på uppföljning. AFFILIATE är 100 % nej.
Håller helt med dig om detta med resenärer som vill slippa fattigdom (och till och med föraktar det) men ändå vill resa till “billiga” länder. Hur tror de att det kommer sig att allt är så billigt i dessa länder liksom?
Ödmjukhet och respekt för andra människors livsvillkor, behöver man absolut packa med sig ut i världen.
Ändå skönt att höra att det inte bara är jag som bli upprörd. JA, ödmjukhet och respekt.
Jag som bor i samma stad som dig kan bara instämma med din känsla av att inte passa in och behöva tona ner sig… Första åren här ville jag inget hellre än att flytta tillbaka till Malmö. Därför har det varit så skönt att kunna resa och upptäcka att typ resten av världen är mer som jag :)
Åh det visste jag inte. Då måste vi ju, vi utbölingar, ses över kaffe eller vin :). Jag pluggade i Malmö och kände aldrig så. Där platsar alla :).
Ja va det hade varit roligt! Tänk att få sitta och prata med någon som är lika resenördig som jag :)
Jag är på när som :).
Folk. Inte riktigt kloka. Och det var nog förra årets största energibesparing från min sida – att inte läsa de här grupperna på Facebook. Gav en vandringsgrupp en chans men blev helt matt av hur folk resonerar. “Jag ska bestiga Kebnekaise. Vilka flipflops rekommenderar ni?”. Den nivån typ.
Brottas också en del med skamliga förslag. Senast var det ett magasin som undrade om jag ville skänka en bild till dem. Nja, tror inte det va?
Och tack för länken så klart! Säger det samma! :)
Helt klart en energibesparing att hålla sig borta från FB-grupperna :). I och för sig, G vandrade uppför Monteverde i Costa Rica i flip flips hahaha.
Det är på något sätt som att ordet bloggare = idiot = självklart jobbar vi grattis.
Jag tror vi måste prata, G och jag. I enrum. ;)
Hahaha…
Håller med om “gnället” i FB-grupperna. Har gått ur flera stycken på sistone. Så skönt att slippa bli upprörd. Tusen tack för omnämnande och länkningar!
“Out of sight out of mind” :). Tack själv för bra artiklar.
Håller med dig Gambia är ett trevligt land. Jag tackar dig djupt av hjärtat Gambia. Andra länder måste lära av dig att när det är dags att stå emot ett fel är det dags att bevisa vem du är och hur modig du är! Al-Mighty välsignar dig Gambia!
Ja det är ett väldigt trevligt land och människorna är så hjälpsamma. Vi lär åka tid igen :).