Efter en lång dag i Terracina är det dags att åka till ön Ponza. Vi är extremt trötta, inte bara av den långa dagen, men också av att ha åkt lite buss, haft en liten löptur till båten, och sedan en båttur med sittplatser längst ner i båten utan luftkonditionering, vilket hade fått de stadigaste sjömän att bli sjösjuka.

 

Men så sätter man fötterna på ett nytt ställe som Ponza och allt det jobbiga är som bortglömt. Man är åter det lilla barnet som upptäcker nya saker och känner nya dofter. Och igen, blir jag underbart fascinerad och förtjust. Trots att det är mörkt när vi landar i hamnen, och att jag inte sett mycket av ön, känner jag direkt att jag är lite förälskad i Ponza. Ponza är den största ön av de Pontinska Öarna som ligger i Tyrrenska havet och är en del av Lazioregionen. Arkipelagen består av sex öar och dessa öar är vulkaniska. På Ponza, ön som gett namnet till ögruppen, bor cirka 4000 invånare.

 

Man lever i första hand av turismen men också av att bygga och renovera båtar och av fiske. Ön koloniserades allra först av Etruskerna och det finns mycket att läsa om det. Men det finns också en legend om ön som säger att den under gamla tider kallades för Tyrrhenia. Det som idag är Ponza, ska vara det som blivit kvar av den förlorade och sjunkna ön Tyrrhenia. Det har nyligen gjorts betydelsefulla arkeologiska undersökningar som bevisar att detta kan vara sant. Till exempel, upptäckte man att botten i hamnen på Pozzouli, som ligger i närheten, har sjunkit och höjts vid ett flertal tillfällen de senaste 5 000 åren, och avslöjat sjunkna Romerska tempel.

 

Ön övergavs också en period under Medeltiden på grund av Saracener och pirater. Vad gäller namnet på ön finns det många lokala historiska legender som säger att ön namngavs efter Pontius Pilatus, medan andra menar att det kommer av Pontia som betyder “Broarnas Land” på grund av alla dess naturliga broar och valv. Jag älskar färgerna, lugnet som ön andas och de små pittoreska gatorna. Undantaget från lugnet är taxiåkningen på ön. Det handlar om snabba resor på smala, snirkliga serpentinvägar, och är en historia för sig själv.

 

Vi bor de två första nätterna på det lilla mysiga hotellet Piccolo Hotel Luisasom ligger ovanför hamnen och har en fantastisk utsikt från frukostbordet. Här möter vi också 88-åriga Luisa som är en liten legend på ön och bara helt underbar. Fantastisk är också Fadila som hela tiden hjälper oss med alla våra små problem. Ponza är en fantasisk plats fylld av färger och berättelser. Här finns historier och arkelogiska utgrävningar om Homeros Odyssen, om Pontius Pilatus, om Etrusker, om Ottomaner och mycket, mycket mer. Här finns historier om Ponza och Ventotene som fängelsekolonier under två decennier. Om du gillar historia, är Ponza kanske nästa resmål.

 

 

Vår andra kväll på Ponza avslutas på Trattoria Monte Guardia Ponza och med Peppe, Silverio Mazzela. Vi är inte först från Sverige att upptäcka ön. Bo Hagström från Solens mat var här och gjorde ett helt segment om matkulturen på ön till sin bok Solens öar. Och man skulle kunna tro att det är restaurangen som drar folk hit, men den är faktiskt bara en liten anledning till att man tar sig den långa vägen upp för berget. Silverio, Peppe, har gjort något helt unikt, något som tog honom nitton år. Han grävde helt enkelt en tunnel under sitt hus.

 

Redan på 300-talet f.Kr. byggde romarna tre tunnlar på ön som fortfarande finns kvar. Berget består av tuff [porös bergart som består av vulkaniska utbrottsprodukter] och kalkavlagringar, och detta gör det möjligt att hacka sig igenom berget. Det var precis vad Peppe gjorde, för hand. Tunneln leder till en en stor grotta. Den är resultatet av att han grävde från två håll, men tyvärr mötes inte tunnlarna där de skulle och resultatet blev detta större rum, La Cantina, vinkällaren. 45 meter under jord.

 

Längs med väggarna ser man hans diplom från sjöfartsskolan, där hänger foton på hans båtar, på humrar han fångat, överallt hänger det nät och gamla redskap från Peppes tid som fiskare. Det är som ett museum över hans liv, men också över öns historia.

– Tunneln är det bästa jag har gjort i mitt liv!
– Här finns hela mitt liv.

 

 

Translation:
Ponza is one of those islands that you instantly gravitate to. Just one step on it you are slightly in love. I love the colorful harbour, the narrow streets, the calm and the the never endigt history. Ponza, if I have anything to say about it, I will defentily be back. 

 

0
Daniela Nasteska Olsson

Daniela Nasteska Olsson

Välkommen till resebloggen Discovering The Planet. En reseblogg för alla som älskar att resa när och fjärran. Här delar vi med oss av våra resor, upplevelser och intryck. Du är välkommen att följa med på vår resa.

HITTA FLER ARTIKLAR I SAMMA ÄMNE HÄR

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *