Ett av mina nya kvällsnöjen [man har fått offra lite TV-tid] är att läsa lite bloggar av blandad kompott. Och det är väl så, att man följer vissa mer noga än andra. Monas Universum är humorbloggen som man bara inte kan missa och Fredrik Backmans “Bloggkrönika” är en nykomling på min lista som jag numera gärna följer, och mannens Skeppsdagbok bör ju inte förglömmas. Svägerskans blogg om hem och barn är en av dem som följs slavisk, [det var hit jag skulle när jag gick vilse i bloggträsket]. Detta leder mig till ämnet, barn. Minns ni vad ni gjorde eller samlade på när ni var barn? Och nu, den viktiga frågan, samlar ni fortfande på samma saker?
Jag kan minnas att jag samlade på bokmärken, klistermärken, klippdockor, flasketiketter, frimärken, suddgummi, servetter, pennor [ibland många saker samtidigt] och gud vet allt. De flesta av samlingarna har nog vid det här laget blivit goda vänner med tippen, men frimärkena och bokmärkena finns faktiskt kvar.
Gunnar, [ja mannen på bilden], han började samla på frimärken när han var 10, 1945. Idag är han cirka 77, bor i Simrishanm med frun, och samlar på frimärken, inget konstigt där. Det som förvånar mig lite med samlande är, var han samlar dem. När hans fru satte ner foten för fler album, kom han på den geniala ideén att istället sätta upp dem på, ja hallväggen. Vilken underbart kär och förstående fru han har. Hittills har det gått åt cirka 13 000 frimärken. Viken tapet!!! Hade mannen min börjat sätta upp saker på våra väggar hade jag nog packat väskan åt honom…
20
0
20
20
