Busschauffören gasar i kurvan och jag känner hur tarmarna vrider sig. På något sätt är jag glad att det är mörkt. Men trots det, ser jag att det bara är tio centimeter till bergsslutningen på ena sidan, känns det som, och bara någon centimeter till bilen på andra sidan bussen. Han gasar igen, tutar, tar kurvan och bromsar när han får möte. Repeterar. Och serpentinvägarna verkar aldrig ta slut.
Tvära s-kurvor som borde kallas tvära u-kurvor. Emellanåt hör man hela bussen hålla andan för att sedan högljutt pusta ut. Men chauffören har gjort det här förut och vi lyckas ta oss hem till vår villa utan några andra men än de mentala och och de påbörjade såren i magen. Vi började dagen som vi avslutade den, med buss. Från Sorrento till Positano. Vi valde att utgå från Sorrento för att upptäcka Sorrento och Amalfikusten. Vårt hem för veckan är den ljuvliga marmorvillan Villa La Ventana i Sorrento . Trots att vi har hyrbil väljer vi på avrådan från våra värdar att ställa bilen och åka kommunalt istället. Ett råd som kommer visa sig vara oerhört värdefullt.
“GLI BIGLIETTI SONNO FINITI”
När vi lämnar vår villa säger vår värdinna Elena till oss flera gånger, “glöm nu inte att gå ut i vägen och vinka för att bussen ska stanna, annars kör den vidare”. Och jodå, vi lyssnar. För, förra gången vi skulle åka buss under vår resa, förstod vi så klart aldrig varför bussen inte stannade för oss där vi stod i busskuren. Innan vi går på bussen ska vi köpa biljetter i tobakskiosken. Elena berättade att det var så man gjorde. De är så klart slut och biljetter på bussen kan man tydligen inte köpa. Så vad gör man? Jo, man stoppar bussen ändå, går på, och säger på `knagli` italienska, “Gli biglietti sonno finiti”. För ja, i Italien kan biljetterna ta slut i tobakskiosken. Om så är fallet, åker man med, går av bussen på sin slutstation, går till tobakskiosken, köper biljetter, går tillbaka med biljetterna till busschauffören. Så.
Vägen mellan Sorrento och Positano är galet vacker. Om man bara tar en minuts paus från busschaufförens traumatiska färd och tittar ut genom fönstret. Tallar som ser ut som höga bonsaiträd. Höga klippor täckta av gröna och bruna växter. Klippor som ser ut att höra hemma i avatar. Serpentinvägar över galna stup som kan göra att den vågligaste får ångest. Och Klippor som stupar rätt ner i havet. Vi sitter längst fram i bussen. På golvet bredvid busschauffören. Bussen var överfull. Men chauffören hade medlidande med oss och bad os sätta oss på golvet bredvid honom helt enkelt.
DRÖMMEN OM POSITANO
Och så är vi där. Positano! Byn på Amalfikusten som jag drömt om sedan tonåren. Byn som jag sett bilder på om och om igen. Byn som lockat med rader av pastellfärgade hus som klänger sig fast längs med bergsväggen mot det glittrande Medelhavet. Vi promenerar från busshållplatsen uppe på berget neråt mot byn. Och det är verkligen lika vackert som på bilderna. Inte konstigt att byn inspirerat både konstnärer, författare och filmskapare. Det blir många trappsteg och vindlande små gator ner till bykärnan. Och där. I bykärnan blir drömmen om Positano ett antiklimax.
Drömmen om Positano är inte min allena. Många delar den med mig. Och så här i början på Augusti, många många fler. Turisterna från busslasterna trängs i de små gränderna och det är svårt att komma fram. Vi sicksackar oss mellan allt folk, med fokus framåt och neråt så man inte trampar fel. Det är svårt att se det pittoreska och vackra Positano. Utmed den vindlandade gågatan nedanför berget har många modedesigners sina ateljéer och butiker. Alla inritade på turisterna som har gott om pengar att spendera. Att hitta ett ställe att ta något att dricka på är nästan omöjligt. Vi köar länge och hittar till sist ett litet hörn med utsikt över den överfulla stranden Spiaggia Grande. Det finns också en liten mindre, mer avskild strand, Spiaggia del Fornillo, om man kan ta sig dit. Här ligger även den vackra kyrkan Chiesa di Santa Maria Assunta.
Vi väljer att istället ta oss uppåt. Ut ur byn och uppför berget. Där hittar vi några restauranger med fantastik utsikt över Positano och med lite mer lugn. Där äter vi god pasta, dricker gott rött vin och tar alla de där bilderna vi vill ha oss med hem. Det är också här vi lämnar Positano med hopp om att en gång komma tillbaka. Någon gång när det inte är högsäsong och vi kan njuta av den vackra staden med mindre trängsel.
OM POSITANO
Positano ligger en timmes bilfärd söder om Neapel och är en liten stad i provinsen Salerno i landskapet Kampanien längs Amalfikusten. Under Medeltiden var staden en hamn i Amalfi under 1500 och 1600-talet. Under mitten av 1800-talet kom svåra tiden och mer än hälften av invånarna emigrerade, främst till Australien. I början av 1900-talet var Positano en fattig fiskeby, men detta ändrades i mitten på 1950-talet när turister började komma hit.
TIPS & BRA ATT VETA
BUSSBILJETTER
Köper man inte på bussen. Hitta närmaste tobakskiosk, som ibland inte ens är i närheten av busstoppet, och köp biljtter där. Skulle biljetterna där vara slut, vilket händer, måste du lära dig frasen “gli biglietti sonno finiti”. Då får du åka hela vägen, gå av och köpa biljetterna, och gå tillbaka och ge dem till busschauffören. TYP.
BÅT
Att åka båt mellan Sorrento, Amalfi och Positano går både fortare och är smidigare än bussen. En biljett mellan Positano och Amalfi kostar 8 euro och tar cirka 25 minuter.
AVSTÅND
Från flygplatsen i Neapel till Positano är det cirka 60 kilometer. Räkna med minst 1,5 timme med bil. Till Amalfi är det bara 20 kilometer, men räkna med 45-55 minuters körning längs den slingrande kustvägen. Till Sorrento är det ca 40 minuters körning. 17 kilometer.
SOL OCH BAD
Den 300 meter långa Spiaggia Grande i Positano är Amalfikustens längsta strand. Här kan du hyra solstolar och parasoll för cirka 15 euro per dag. Till den mindre stranden, Spiaggia del Fornillo, promenerar man längs den promenadväg som kallas ”de förälskades stig”. Här är det i regel färre solbadare och lite billigare solstolar.
TA SIG RUNT
Det finns både tåg och flera lokalbusslinjer som tar dig mellan kustens huvudorter, men för att nå många av bergsbyarna och stränderna rekommenderas hyrbil. Var dock beredd på att de korta distanserna mellan kustorterna ofta tar längre tid att köra en vad man kan tro, vägarna är stundtals väldig slingriga.
SEVÄRDHETER
Ta en båttur till den vackra ön Capri. Under högsäsong kan det vara bra att förboka med till exempel Blue Star Boat Tours. Det finns även båtturer till närbelägna grottor som Grotta di Fornillo och Grotta dello Smeraldo. Gör vandringsturer, antingen guidade eller på egen hand. En av de mest spektakulära vandringsvägarna är cirka 8 km lång och går från Agerola till byn Nocelle och erbjuder fantastiska vyer över Capri och Amalfikustens kuperade landskap. Besök också kyrkan mitt i Positano, Chiesa di Santa Maria Assunta.
UNDER HÖGSÄSONG
Kan det vara en bra idé att gå de flera tusen trappstegen upp till bergsbyn Nocelle, eller ta lokalbussen som går varannan timme. Därifrån börjar en stig utmed havet som är vidunderlig. Fråga efter Guds stig “sentiero degli Dei” om du inte hittar pilarna som visar vägen.
Translation:
Positano is one of the most stunning cities in the Amalfi coast. But a lot of people think that too. So if you want to visit the gorgeus little village, stay out of July and August.
200
2020
Det är så satans vackert! Vi har precis varit i Cinque Terre och haft ungefär samma upplevelse, slående vackert men proppfullt!
Vill inte leka besserwisser heller men “Gli biglietti” heter det inte utan “I biglietti”, bara så ni vet :)
Tack för bra info och väldigt fina bilder!
Vi gjorde ju hela sträckan från Cinque Terre till Amalfikusten under Juli och Augusti. Insåg efteråt att det inte var den bästa idén. Men galet vackert.
Jo, jag vet ju det :). Läst Italienska många år, men annars blir det inte knagglig italienska ;) :) . Därav “” :)
Tack för grymma tips! Vill verkligen åks runt mer i Italien, har en dröm om att vandra i cinque de terre (ursäkta stavningen) och besöka garda och como sjöarna. Men det får bli ett annat år, denna sommaren blev det roadtrip i västra europa istället med fokus på frankrike, spanien och portugal.
Stort tack Tina. Alla stavfel är välkomna här :)). Finns så mycket att se i Italien. Västra Europa är ju med vackert. En roadtrip i Frankrike ligger på min önskelista just nu.
Italien är ju bara för underbart! När jag ser dina fantastiska bilder vill jag omedelbart boka flyg dit. Jag kände inte till Positano så väl (innan jag läste detta) men har däremot drömt om Sorrento sedan jag var väldigt ung.