Liveuppdatering från Fuerteventura i Spanien

När jag och mannen gjorde vår första resa ihop, 1997, åkte vi till Gran Canaria och Playa Ingles. Jag bedyrade dyrt och heligt att aldrig åka dit igen. Kanske aldrig ens till Kanarieöarna. Nu, 26 år senare, har jag i princip  brutit det löftet. Vi är åter på Kanarieöarna, dock inte Gran Canaria. Vi är på Fuerteventura. 

Kanarieöarna är en spansk ögrupp belägen i Atlanten, utanför Afrikas västra kust. Ögruppen består av sju större, bebodda öar och sex mindre obebodda. 83 procent av befolkningen bor på antingen Gran Canaria eller Teneriffa. Så att vi valt en av de mindre befolkade öarna, kanske inte är oväntat, trots att den till ytan är den näst största ön. Ön är en vulkanö på 1.660 kvadratkilometer, 100 kilometer lång och 31 kilometer på det bredaste stället. Ön har dessutom de längsta stränderna av alla öarna i arkipelagen. Fuerteventura är en av de två äldsta Kanarieöarna och dess form skapades genom en rad vulkanutbrott för 20 miljoner år sedan. Men mer om det och öns historia en annan gång.

Flygresan hit från Köpenhamn tog cirka fem timmar. Vi har gjort det enkelt för oss och bokat en charter med Apollo, och bokade till och med transfern med dem. Något vi helst inte gör. Ofta tar vi en egen taxi för att slippa väntetider. Men inte denna gång. Enkelt och okomplicerar är receptet för denna resa. Vårt hotell ligger i Corralejo på norra delen av ön. Årsmedeltemperaturen är inte mer än 22 grader. Vilket egentligen är alldeles för lite för mig. Om ni minns, backade jag på en resa till Kanada för att det bara var 20 grader i augusti. Jag hoppas så klart på 23 grader. Men vet ni, i skrivande stund regnar det faktiskt.

LÄS MER: Om våra resor i Spanien

MIL EFTER MIL AV SANDDYNER

När vi börjar inflygningen till Fuerteventura kikar jag ut genom fönstret. Och ökenlandskspet som breder ut sig där nedan, sänder en lyckorusning genom min kropp. Det känns spännande. Och nytt. Kanske Fuerteventura kommer tvätta bort den dåliga smaken som var Gran Canaria och genom det Kanarieöarna för mig. Vi far fram genom ett vulkaniskt ökenlanskap. Mil efter mil av sanddyner i svart, beiget och brunt.

Efter några kilometer dyker en by upp. Vita sockerbitar. Nästa by är sockerbitarna av farin. Och den tredja sockerbitsbyn har man varit lite konstnärligare i och varvat de vita husen med pastellaskens färger. Jag undrar tyst för mig själv, hur tänkte de första som bosatte sig här. Utöver fisk, vad levde man på? Den minimala grönskan lämnar inga löften om gröna odlingar och dignande frukt och grönt. Och jag ser fram emot att upptäcka ön och förstå kulturen här.

HOTELL BARCELÓ SANDS PÅ  FUERTEVENTURA 

Trots att det på ytan verkar råda torka och brist på vatten, vittnar vattenparken om annat. Likså hotellen som har pool utanför varje bunglow. Dock inte vår. Första dagen orkar vi inte ens gå de femtio meterna till vuxenpoolen. Vi stannar strax utanför rummet. Vid barnpoolen. Som vi delar med ett annat äldre par och ett barn.

Tyvärr lär vi inte hänga mycket på stranden här. Det är inte en av de finsaste på ön. Här är stranden delar vulkaniska stenar och delar fin sand. Och här finns inga solstolar. Ja vi är lite bortskämda med det. Halva tiden har gått och vi har redan utforskat mer än vi brukar de första dagarna. Mer om våra  dagar på Instagram.

Ha en fin vecka. 

Translation

We are in Fuerteventura in The Canary Islands in Spain. And already the first day we fell in love with the unique desert landscape here. We are so looking forward to explore the island.

20

0

20

20